Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
ÖFVKRSIKXER OCH GRANSKNINGAR
vinst att äfven i afseende på dem uppnå sanningen ocli för öfrigt
har verkligen frågan om rätta födelsetiden för en sådan man som
Gustaf Vasa sitt ej så ringa intresse. Det är ej utan, att den
likgiltighet för detaljen, som röjer sig i förf:ns anförda ord, hämnar
sig på honom själf. Han skulle t. ex. i annat fall sannolikt ej med
anledning af den unge Gustafs första beröring med »gamle herr
Stern, talat om Gustaf Vasas långa och nära förbindelse med S(
weil ut et», då som bekant de yngre Sturarne voro af ett helt annat
hus - ocli Svante Sture aldrig kallades sä. Han skulle väl icke
dä talat om Laurentius Petris uppträdande i Strängnäs 1521 eller
längre fram gjort honom till rektor vid Uppsala högskola eller
förklarat ärkedjäkne med domprost eller låtit Laurentius Andreæ
promoveras till magister i Rom. Han skulle väl icke heller då
tillskrifva Peder Svart det afskedstal af Gustaf Vasa. som Olof Celsius
författat, eller låtit riksdagsbeslutet 1560 utfärdas i två exemplar,
dä åtminstone elfva varit kända. Det vore lätt att öka exemplen
— det är naturligtvis endast fråga 0111 uppgifter, som ur tryckta
arbeten kunna hämtas. Må vara, att det rör sig mer och mindre
om småsaker, som för den gemene läsaren ha ringa vikt, men utan
tvifvel hade förf:s arbete vunnit pä en större noggrannhet i detaljen.
Det bidrag till Gustaf Vasas historia, som representeras af
publikationen ’Svenska riksdagsakter», med hvars hjälp ban kunnat
undvika mer än ett misstag, synes vara honom skäligen obekant, och
i mer än ett fall är framställningen föråldrad. Allt detta är skada,
ty herr Sjögren äger åtskilliga af förutsättningarna till en god
historieskrifvare.
Arbetet är illustreradt, illustrationerna dock af något blandadt
värde (jfr t. ex. bilderna s. 179 och 201, som äro föga ägnade
att, väcka den rätta stämningen). Äfven korrekturets behandling
lämnar ett och annat att önska.
Ehd.
De ecklesiastika deputationerna under Fredrik I:s
regering. Akad. afh. af Hjai.mar Norpuj. 137 + VIII sid.
Strängnäs 1895.
Det är ett i och för sig intresseväckande ämne som i denna
afhandling behandlas. En hufvudkälla för arbetet har varit 1727
års ecklesiastika deputations i riksarkivet förvarade protokoll med
tillhörande handlingar och memorial, af hvilka det förnämsta, D.
Silvius’, finnes tryckt. Genom i afhandlingen meddelade utdrag ur
dessa och andra aktstycken lämnas en värdefull inblick i under
frihetstidens första riksdagar framträdande sinsemellan stridiga
intressen och åskådningar särskildt rörande kyrkostyrelsen och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
