Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ECKLESIASTIKA DEPUTATIONERNA
16
förhållande till statsmakten. En läsare af afhandlingen kan dock
knappast undgå att förvånas öfver oemotsvarigheten mellan arbetets
på titelbladet angifna och verkliga innehåll. Väl lämnar förf. en
redogörelse för de förhandlingar vid 1720 och 1723 års riksdagar,
som omsider trots prästerskapets motstånd ledde till nedsättandet
af 1725 års ecklesiastika deputation, men om deputationen själf och
dess verksamhet söker nian förgäfves närmare upplysning i arbetet.
Denna saknad är så mycket mer anmärkningsvärd, som
deputa-tionens arbete verkligen ledde till ett ganska betydelsefullt resultat.
1731 ars kyrkolagsförslag. Skälet till denna något egendomliga
begränsning af uppgiften har förf. icke angifvit utan endast s. 40, 41
förklarat: -»Att gifva en framställning af den eckl. deputationens
arbete och dess resultat har emellertid icke ingått i planen för
•denna undersökning .
Äfven i ett annat afseende synes förf. väl snäft hafva uppfattat
sitt ämne. Förf. har icke fullföljt sin undersökning längre än till
1727. då man enligt.’ titelbladet väntade den utsträckt åtminstone
till 1751. Hufvudsyftet med den är 1727 tillsatta ecklesiastika
deputationen var att bringa till verkställighet riksdagsordningens
föreskrift om konsistoriernas redovisningsskyldighet inför rikets ständer.
(Jfr i; 1 i instruktionen för eckl. dep. med memorialen och ståndens
-öfverläggningar angående ärendet). Förf. menar visserligen (s. 69),
att »resultatet af 1727 års eckl. deputation blef — intet», att det
ursprungliga ändamalet att genom en ständernas deputation
öfvervaka domkapitlens arbete sköts — åt sidan» o. s. v., men sådana
påståenden bero pa förbiseende af verkliga förhållandet. Enligt eckl.
dep:s protokoll af den 17 juli 1727 och ridderskapets och adelns
protokoll af 7 aug. s. å. var det just »det ursprungliga ändamålet»,
som fasthölls, och vid deputationens sammanträde nämnda dag
antogs ock med vissa jämkningar ett af en bland dep:s medlemmar
utarbetadt förslag till »method till Konsistoriernas redogiörande för
thoras ämbetzförrättningar. Detta 15 särskilda punkter omfattande
förslag, huru de relationer borde vara uppställda, som konsistorierna
skulle inlämna till riksdagarna (dct återfinnes under n:r 17 bland
Eckl. Dep. mem. och voteringar» i Riksark.; jfr ock C. G.
Malmströms af förf. tyvärr icke rådfrågade afh. oin ämbetsmännens
ställning till riksdagen under frihetstiden) afgick mot riksdagens slut frän
eckl. deji. till ständerna och blef åtminstone af ridderskapet och adeln
bifallet. Ehuru förf. ingenting nämner därom, dog frågan om
konsistoriernas redovisningsskyldighet inför ständerna för ingen del bort.
med 1727 års riksdag. I själfva verket insände några konsistorier
till 1731 års riksmöte berättelser öfver sin ämbetsförvaltning. Och
vid följande riksdag 1734 upptogs frågan å nyo och på allvar. Trots
prästernas protester tillsattes clå en deputation, som redan från
början fick i uppdrag att granska konsistoriernas protokoll i likhet
med hofrätters och kollegiers. Det var den s. k.
■protokollsdejmta-tionen, hvars granskningsområde under den följande tiden allt mer
utvidgades och som utöfvade sin verksamhet under de flesta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
