Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
svenska munkarnes lif och åskådningssätt under 1200-talet. är väl
ofta både hemsk och motbjudande, men den är slående genom sin
sanning och åskådlighet — och hvar finnes väl annorstädes en sä
rik samling af medeltida privatbref som här?
Ej heller värdet af de direkta historiska notiserna bör
underskattas. Såsom jag redan nämnt är arbetet en bland de viktigaste
källorna för dominikanerordens äldre historia, och do personalnotiser,
som ineddelas, äro icke få.
Af ett visst intresse äro särskildt de, som lämnas om en
personlighet, som inom vår kyrkohistoria numera är föga känd, men
som under medeltiden tyckes hafva åtnjutit stort anseende, nämligen
den heliga Ingrid. Um henne handla Ep. 38, 46 och 47 samt
troligen ock 37, och tydligt är, att det sedan så berömda nunneklostret
i Skeninge upprättats på hennes och Petrus’ initiativ (jämf. Sv.
Dipl. I n:r 88ö och 886).
Det är att hoppas, att det material, som med en så sällspord
omsorg här framlagts af prof. Paulson. snart måtte komma att
kyrkohistoriskt bearbetas, och att detta material än ytterligare kommer
att ökas antydes af publikationens öfvertitel: Scriptores latini medii
æui suecani.
De arbeten, som närmast skulle följa äro Pars I af Petrus de
Dacia samt magister Matthias’ Copia exemplorum. Såsom ett tillägg
till den nu utgifna delen utlofvar prof. Paulson ännu en, som skall
innehålla ort- ocli personalregister samt ordbok. Önskligt vore,
att utgifvaren i denna del sökte att — åtminstone approximativt —
bestämma brefvens data samt möjligen ock de data i Petrus’ lif,
som genom brefven och biografien kunna angifvas.
H. S.
Om sättet för grundlagsändring under tiden 1809—1866.
Ak. afh. af E. Arosenius. Sthlm 1895.
Det skulle belt säkert vara en fördel för den svenska
historieskrifningens vänner ocli idkare, om all nyutkommen
historisk-veten-skaplig litteratur som berör vårt land och dess historia kunde
omnämnas i Mist. tidskr. Detta gäller i hög grad om den ärliga
skörden af gradualafhandlingar, i hvilka mycket arbete nedlägges,
ocli hvilka alltför lätt glömmas bort. Detta kan tjäna som
förklaring till att följande recension tillkommit, ehuru läng tid förflutit,
sedan afhandlingen i fråga ventilerades.
Förf:s uppgift är att granska bestämmelserna om
grundlagsändring före 1809 och innebörden af dem, som då och året efter
inflöto i RF. och RO., samt att följa utvecklingen framåt med
växlande praxis och fastställda förändringar och slutligen stanna vid de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
