Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SÄTTET FÖR GRUNDLAGSÄNDRING UNDER TIDEN 1 809—1866 85
former som voro gällande år 1866. Indelningen är gjord efter
denna uppfattning, och ett innehållsregister meddelas, men en brist
är det, att sidornas siffror icke dar angifvas, och att texten efteråt
är fortlöpande utan bestämda rubriker vid början af nya afdelningar;
sidornas innehåll angifvas öfverst, men de rubriker man finner där
sammanfalla icke med innehållsförteckningens. Det blir sålunda för
liten öfverskådlighet.
Det är numera vanligt, att en undersökning af källmaterialet
meddelas i gradualafhandlingar. liksom äfven annorstädes, hvilket är
en god sak, emedan läsaren genast får en inblick i förf:s arbetssätt
och en uppfattning af det nya arbetets förhållande till den förut
befintliga litteraturen. Här afspisar förf. sina källor på fyra rader
och hänvisar för öfrigt till noterna. Där återfinnes emellertid icke
någon hänvisning till ett arbete, hvilket ingen som i Upsala studerar
svensk statsrätt kan underlåta att taga kännedom om — det är
prof. Alins föreläsningar öfver 1809 års RF. Det är också klart,
att förf. haft dem att tillgå; de äro visserligen icke tryckta, men
kunna naturligtvis i alla händelser åberopas, såsom t. ex.
Reuterskiöld gjort i sitt arbete om Scenska riksdagen. — På sid. 2
citeras 1720 års konungaförsäkran, utan angifvande af den
publikation. hvarur förf. hämtat sitt citat; i själfva verket öfverensstämmer
det hvarken med ordalydelsen hos Stjernman eller i E. Hildebrands
är 1891 utgifna samling af Sveriges regeringsformer oeli
konungaförsäkringar, ehuru orden omgifvas med citationstecken. — På sid.
7 åberopas Naumann, Scenska statsförfattningens hist. utveckling,
men det finns två olika arbeten med denna titel: dels utgörande
band I af samme förf:s Statsförfattningsrätt, dels utgörande
inledning till den stora grundlagseditionen, men äfven utgifvet separat.
Utförligare titel borde naturligtvis ha meddelats. — Det må också
anmärkas att vid citat ur de tryckta ståndsprotokollen sida bort
angifvas och ej blott datum för öfverläggningens hållande, emedan en
ocli samma diskussion ofta upptager ett stort antal sidor.
Rörande själfva ämnets behandling kunna för öfrigt några
anmärkningar göras. Det röjer sig ibland nägot, som jag skulle vilja
kalla falsk objektivitet. Så fort det är fråga om en rättslig
undersökning böra grundlagsparagrafernas ordalag kritiskt analyseras, så
att förf. får en bestämd uppfattning af deras innebörd, innan något
bygges på dem. Här har förf. först på sid. 12—13 och 14
ordagrant aftryckt några paragrafer — hvilket borde ha varit onödigt —
sarnt sedan, sid. 17 tf., blott refererat deras innehåll, om också med
påpekande af några otydliga punkter. Äfven senare nöjer sig förf.
alltför ofta med att referera uttalanden utan att gå dem inpå lifvet
och tillse, om de äro fattade på riktiga grunder eller möjligen hvila
på en missuppfattning. — Det framgår af förf:s framställning, att
det ej radde full öfverensstämmelse mellan stadgandena i RF. och RO.,
och att dessa till viss grad voro otydliga, men tillräcklig belysning
häraf gifves icke. Dock borde mycket kunnat förklaras genom
påpekande af den allmänna ställningen mellan stånden, af konstitutions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
