Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN v:s ÖFVERFALL PÅ HOLSTEIN-GOTTORP
47
efter Kristian V:s angrepp på hertigen började Ludvig XIY
att både i Köpenhamn och Stockholm med allvar verka för
ett godt förhållande mellan Sverige och Danmark.
Hvad var nu danska regeringens afsikt med dess
företag mot hertigen, ville Kristian V blott kullkasta de
uppbyggda skansarne, eller var hans afsikt att äfven intaga
hertigens land och helt och hållet tillintetgöra huset
Gottorps makt? Af öfverläggningen i dansk konselj 18 april
framgår, att danska regeringen vid första underrättelsen
om Karl XI:s död vågat sträcka sina förhoppningar långt
nog och ej ens vejde undan för öppen brytning med
Sverige. Men efter llineburgske ministerns utlåtande inför von
Plessen, och då underrättelser från skilda håll inkommo,
att Kristian V:s planer på aktualitet mot hertigen allmänt
ogillades, blef man försiktigare vid danska hofvet, så att
man vid tiden för öfverfallet ej torde ha vågat hoppas
mera än skansarnes kullkastande. Riktigaste svaret på
den framställda frågan blir därför, att danska regeringen
äfven vid detta tillfälle följde sin traditonella politik gent
emot huset Gottorp, Denna traditionella politik var att
begagna hvarje gynnsamt tillfälle att stäcka hertigens
makt, att spänna bågen så hårdt rådligt syntes, att pröfva
tålamodet hos hertigens beskyddare och garanter så långt,
den vågade och slutligen, när hotelserna om vedergällning
för öfvergreppen blefvo för allvarliga och hördes från
för många håll, att försiktigt draga sig tillbaka för att
undvika en strid, uti hvilken Danmark hade säker utsikt
att komma till korta. Hade garanterna, då Danmarks
fientliga afsikter blefvo tydliga, uppträdt med mera allvar,
skulle danska regeringen ej vågat kullkasta skansarne.
Men dels hunno de icke, dels brydde de sig icke om — med
undantag af Sverige, som till en början ansågs ofarligt —
att gent emot anfallet på skansarne allvarligt hota med
garantiens prestation åt hertigen. Då ingen med större
bestämdhet afrådde, skred Kristian V till anfall; då
sjömakternas ministrar i konferensen 3 juni ej hotade med
vedergällning för fredsbrottet, fullföljdes företaget till slut.
Hade ingen allvarligare opposition försports mot en vidare
den, gesprochen, es ware aber dabey geblieben, undt niemahlen zu einer
formeUen proposition gekommen». Konseljprotokoll 3 april 1697. DRA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
