Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
t. ex. i fråga om bevillningen.1 Vilkoret låg genom memorialet?
framlämnande i själfva sakens natur. Man kan således säga, att
Chydenji memorial om religionsfrihet räddat ständernas ifrågasatta
motionsrätt under den nya konstitutionella ordning, som vid 1778—79
års riksdag första gången pröfvades i fråga om monarkens och
ständernas förhållande till lagstiftningen.2 — Ett annat vilkor för
att frågan skulle bringas till ett lyckligt slut uppstäldes positivt af
Chydenius. Han anhöll att, »i händelse Kongl. Maj:t gillade idén
[med memorialet], han då äfven ville kraftigt hos Riksens Ständer
understödja den och skydda auctorn mot förföljelser, hvarom jag»
— tillägger Chydenius — »allernådigst blef försäkrad».3
Man har ingen anledning att a priori betvifla att Gustaf III
icke skulle hålla detta sitt gifna löfte Tvärtom hafva vi sett,
hurusom allt talar för att han verkligen skulle kraftigt understödja saken
vid riksdagen. Har man sig äfven något bekant om konungens
tillgöranden härutinnan?
1 Se härom Palmén, a. a., s. CXC.
8 Vessberg, a. a., s. 52, anser, att religionsfrihetsfrågan väcktes »i
form af besvär», och åberopar till stöd härför Odhner, a. a., I, s. 573.
Hos Odhner finnes emellertid intet, som talar för hr Vessbergs
uppfattning. Tvärtom sfiger Odhner, I, 574, att Fersen lagade så, att ärendet
blef »ett fullständigt förslag af ständerna». I andra delen af Bitt
förträffliga arbete kallar Odhner likaså ständerbeslutet om " religionsfriheten
»ett formligt förslag» (II, 44). — Däremot uppgifver Montan, Bidrag till
Gustaf III:s historia, s. 84, not, att ständerna i sin skrifvelse rörande denna
sak »nedlägga inför konungens tron sin önskan om religionsfrihet med de
förbehåll de gjort och öfverlämna till konungen saken med den tillförsikt,
att han vid verkställigheten genom vidtagande författningar skulle
förebygga all våda». Detta hade skett på förslag af bondeståndet. Montana
utsago bekräftas af Odhner, II, 44, och jag har sedermera i Riksarkivet
själf kunnat öfvertyga mig om dess öfverensstämmelse med ordalydelsen i
ständernas skrifvelse.
Men huru detta faktum kunnat gifva anledning till påståendet, att
ständerna i religionafrihetsfrågan utöfvat endast sin petitionsrätt, kan jag
ej fatta. I riksdagsbeslutet säges uttryckligen (Modée, a. a., XI, s. 608):
»Vi hafve detta ärende uti nogaste öfvervägande tagit och uti vår därom
aflåtne nnderdånige proposition tillstyrkt en fri religionsöfnng i riket, med
efterföljande förbehåll och inskränkningar»–-(här uppräknas dessa,
åtta till antalet). »Kongl. Maj:t hafver–-ansett denna vår
underdåniga proposition» o. s. v. Uttrycket »proposition», likasom den ordning, i
hvilken Gustaf III meddelade sitt bifall till ständernas föTslag,
öfverensstämmer fullständigt med hvad 42 § RF. förmår. Otvetydigt utvisa för
Öfrigt de uppräknade förbehållen att här är fråga om ett lagförslag, en
motion, och ej om ett besvär, en petition, och ytterligare bekräftas detta
däraf, att det stadfästade riksdagsbeslutet betraktadeB som gällande lag (se
Levin, s. 148). Det tillägg ständerna gjort i sin skrifvelse gäller de
närmare föreskrifterna rörande tillämpningen af den lag ständerna med
konungens bifall stiftat. Att konungen i sådant afseende i kung. M/i 1781
tillade vissa bestämmelser till de af ständerna antagna, förändrar icke det
ringaste saken. Såsom Rydin, Svenska riksdagen, II: 1, s. 37, framhåller,
var man t. o. m. under frihetstiden icke så nogräknad i detta hänseende.
3 Chydenius, a. a., s. 433 f. — Åt Chydenii själfbiografi måste, med
afseende därå att den är författad i februari 1780, således ett år efter de
timade händelserna, och med afseende jämväl å författarens tillförlitliga
karakter, tillerkännas fullt vitsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
