Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svensk historieskrifning och svensk patriotism 77
med hänsyn till deras lättlästhet. Främmande originalskrifter
begagnas i möjligast bekväma öfversättningar utan själfständig
språkkunskap o. s. v.
Kritiken är sträng och kanske äfven något obillig. Vår
historieforskning synes oss verkligen under senare tider, såsom redan
antydts, ha befunnit sig i ett »kritiskt» skede och har verkligen icke
Skytt för den granskning af detaljerna, ur hvilken så ofta en ny
syn på sammanhanget framgår, knappast heller för de svårlästa
akterna. Och skulle så verkligen vara, att den svenska
historieskrifningen ännu i någon väsentligare mån lider af de lyten, som
prof. Hjärne anklagar den för, så — hvar är felet? En elak anmärkare
kunde ej utan fog svara: i den förberedande undervisning, Bom våra
historiska ämnessvenner vid våra högskolor åtnjuta. Hvarföre lära
de sig ej att läsa, hvarföre få de ej lära att taga i tu med de svåra
problemen? Nu är det emellertid bekant, att prof. Hjärne sedan
flera år tillbaka med stor framgång skött ett historiskt seminarium
i Uppsala, hvars uppgift varit att lära nybörjaren handtera den
kritiska forskningens synglas, att begagna den moderna vetenskapens
analytiska metoder. Han synes oss därföre vara litet orättvis både
mot sig själf och sina lärjungar. Det är sant att mycket återstår
att göra, men olyckan ligger mera i arbetarnes fåtal, än i bristande
syn för det riktiga. Hvad åter kunskapen i främmande språk angår,
som skulle sätta oss i stånd att själfständigt behärska den
främmande historiska litteraturen, så är det nog sant, att under
gynnsamma förhållanden och under en viss ålder ett språk mer eller
mindre ej betyder så mycket att lära sig. Men å andra sidan äro
språkgenierna få och arbetar flertalet under förhållanden, som i
mer än ett hänseende, icke minst det ekonomiska, äro ofördelaktiga.
Hvarföre då så strängt tadla användandet af öfversättningar? Det
Ar icke små fordringar i språkkunskap prof. Hjärne ställer på
histo-rici. Icke nog med de vanliga moderna språken, icke nog med
italienska och spanska, äfven polska, ryska, rumäniska, turkiska
tyckas vara mer och mindre erforderliga rekvisita. Det synes oss
vara själfklart, att så högt ställda fordringar ej kunna realiseras
utan en sträng språkstudiernas fördelning, och vi äro förvissade om
att under våra professorers insiktsfulla ledning en sådan efter hand
skall komma till stånd bland deras lärjungar till vår
historieforsknings synnerliga båtnad.
Ånnu en anmärkning synes prof. Hjärne rikta mot vår svenska
historieforskning. Den är »liksom dömd att vara syrsan vid spiseln,
som sjunger sin entoniga sång till hemkänslans vidmakthållande
•och till insöfvande af orons längtan ut i det fria». Den har lagt
sig att »rufva öfver sina intima famijeminnen i en från världsbullret
undangömd koja». Och förf. kastar i sammanhang därmed en
af-undsam blick på andra vetenskaper, arkeologien, matematiken,
naturvetenskaperna, för att icke tala om forskningsresorna, i hvilka
svenskarne med ära deltagit i det stora internationella samarbetet. Prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
