Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
AKTHUR STILLE
att förhindra en sådan öfvergång». Det synes icke vara
skäl att med C. J. von Arenstorff absolut frånkänna denna
del af berättelsen karakteren af tillförlitlig källa. Den
motsäger icke de förhållanden, för hvilka här med stöd af
andra källor och omständigheter redogjorts, och dess sist
citerade upplysningar förefalla, om de förstås rätt, mycket
sannolika. Då Kristian Y vid tvåtiden lämnar slagfältet
förbi Sliparebacken och Vallkärra, är Karl XI i anmarsch
i motsatt riktning, från vadställena och öster om Stångby
mot Lund. Från vägen mellan Vallkärra och Kjeflinge
har Kristian V och hans följe ej gärna kunnat undgå att
varseblifva de framtågande svenska skvadronerna: det är
då dessa, som konceptet menar, då det talar om de trupper,
som allaredan voro i anmarsch för att förhindra konungens
öfvergång. Följden af Karl XI:s anmarsch mot Lund blef
ju också allra först den, att vägen mellan den danska
hären och ån spärrades. För Kristian V och hans följe af
gardet, huru pass stort detta må hafva varit, var det
emellertid nu för sent att, om de så skulle velat, återvända
till slagfältet; de kunde väl då hafva genskjutits af Karl
Xl:s ryttare. Kristian bör väl också genom denna svenska
trupps frammarsch hafva fått rätt besked om sin vänstra
flygels öde. Han har då sett, att det ej var blott ett
jämförelsevis lätt sista krossande anfall, som Frederik
Arenstorff skulle hafva att utföra, utan att en ny, hård strid
förestode, till hvilken man borde anlita alla tillgängliga
krafter. Man kan då förutsätta, att han ridit skarpt öfver
Kjeflinge mot Dössjöbro, den trakt där vänstra flygeln
borde finnas, och man förstår lätt, att han ögonblickligen
söker få trupperna här i ordning. Men här är
upplösningen och förvirringen stor, och det är ej underligt, om
Kristian, som för ungefär en timme sedan ridit i segertankar
från Lund, nu, då han förnummit Karl XI:s återmàrsch
och hört Frederik Arenstorffs fruktlösa signalskott, midt
bland sina upplösta skvadroner kan hafva sagt, att det var
en olycksalig dag.
Sthen Jacobsen omtalar i sin krigskrönika, att
Kristian V kort efter slaget höll mönstring med sin här i
Landskrona. Med hatten i hand tackade han den högra
flygelns trupper för deras tapperhet i slaget och sade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
