Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karl xli:s sista fälttåg
225
motstånd. Hvad bristen på bröd angår, så funnos
oberäknadt magasinerna i Moss 1,704 t:r rågmjöl i Fredrikstad,
hvaraf 6,000 man kunde underhållas under 24 dagar.
Under återtåget hade svenskarne varit norrmännen i hälarne,
hvarvid hela öfverste "Wests kyrassierregemente lupit faran
att komma i svenskarnes händer, ehuru Sponneck till sin
disposition hade 11 bataljoner, 6 skvadroner och 8
dragonkompanier. Lutzow visste nu intet annat råd än att söka
hindra svenskarne att komma öfver Glommen, hvarför han
gaf Sponneck order att med sina trupper gå öfver denna
flod och postera sig på dess västra sida från Opsund,
Sannesund och ned mot Fredrik stad.
Så hårdt detta återtåg än grämde Lutzow, gladde han
sig, att föga matvaror och furage fanns i Smaalenska
kantonen1 — en uppgift som ej var riktig, ty svenskarpe, som
inryckt i Norge, funno där ej obetydligt af hö och annat,
som var behöfligt för underhållet.2
Den plötsliga reträtten och förstörandet af flottiljen i
Iddefjorden uppväckte mycket missnöje äfven hos andra,
såsom hos v. ståthållaren Kragh, v. amiral Rosenpalm och
kommendanten Landsberg. Amiral Rosenpalm ansåg, att
man bort besluta sig härför 6 månader förut, ty man hade
under sommaren i hög grad ansträngt mycket manskap
utan nytta, oberäknadt att landet under denna tid lidit
högst betydligt. Ståthållaren Fr. Kragh ansåg det vara
värst af allt, att på grund af de sista händelserna
oenigheten inom hären tagit öfverhand, hvarför han ansåg det
nödigt, att en general en chef med auktoritet så fort som
möjligt sändes till Norge. Denne måste vara dansk, ty
animositeten mellan norrmän och tyskar var så stor, den
kunde vara, hvilket i det tillstånd, man nu var, ej kunde
föra med sig annat än fördärf. Han trodde, att hans
svåger general von Eijnten skulle vara den bäste. Fäste man
något afseende därvid, att tvenne svågrar icke borde
samtidigt vara chefer i Norge, den ene för den civila och den
1 Sponneck till Overkrigssekr. kammarherre Gabel 5/n. Lutzow till
I-redr. IV •/«, "Vu och till Gabel •/«, »/«. — v. ståth. B. F. Kragh till
Gabel &/n, »/u. v. amiral Bosenpalm tül Gabel ’/", "/". Refer. Säger. D.
riksark.
» d’Albedyll tül Karl XII nov. 1718. Acta hist. Karl XII 1714—
1718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
