- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
271

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRSTA DIPLOMATISK-HISTORISKA KONGRESSEN, I HAAG 271

son (engelska regeringens ombud) lämnade öfversigter af sina resp.
lands diplomatiska samlingar och sättet för deras utgifning samt
yttrade sig om nödvändigheten af en viss enhetlighet emellan de
olika officiella publikationerna på det internationella området.
Med anledning häraf fattade kongressen, på presidentens
proposition, med acklamation sitt betydelsefullaste beslut. Den upprog
nämligen åt de Maulde och de sex nyss nämnde herrarna att
taga i närmare öfvervägande planen att åvägabringa gemensamma
mått och steg från de olika utrikesministeriernas sida vid utgifningen
af internationella handlingar äfvensom att samtidigt göra sig
underrättade om hvilka regeringar kunde befinnas böjda för en sålunda
åsyftad samverkan.

Alla diplomater och forskare torde vara ense därom, att den
idé, som omfattats af kongressen, är storartad och skulle,
förverkligad, medföra den största nytta. Den torde dock höra till de
idéer, hvilkas realisering är mera att önska än att hoppas. Redan
förut har ett liknande förslag framställts, men fallit till marken.
Svårigheter af fiera slag resa sig, såsom mängden af deltagare för en
ifrågasatt samverkan, dessas olika intressen, huru »retrospektiv» den
period än är, som handlingarna röra, för att ej tala om
finansiella samt rent tekniska, språkliga och redaktionella svårigheter.
Man afvaktar med spändt intresse den plan, om hvilken
kongressens förtroendemän kunna komma att enas. Tecken tyda på, att
man anser nödvändigheten fordra, att, om den afsedda enhetligheten
skall vinnas, man bör taga steget fullt ut och förorda en
internationel redaktionskomité, som arbetar under makternas kontroll. Men
skall icke redan frågan om denna komités förläggningsort
framkalla strid? Emellertid, all framgång åt förtroendemännens arbete!
Skulle det leda till ett praktiskt resultat, tillkommer den första
kongressen och framförallt dess president äran af ett storverk.

Den enda tänkbara praktiska lösningen af frågan torde vara
den att hvarje regering själf ombestyr utgifningen af sina
publikationer, men efter en af alla eller de flesta regeringar
öfverenskom-men plan. En sådan kan t. ex. bestå däri att de resp.
regeringarna förbinda sig att offentliggöra ett visst tidskedes (exempelvis
den i internationelt afseende så vigtiga perioden 1700—1721)
internationella handlingar, såsom instruktioner för sändebuden, deras
depescher, noter, konferensprotokoll, konventioner och traktater, att
de äro ense i fråga om arten af de handlingar, som skola befordras
till trycket, samt att de rätta sig efter vissa gemensamma normer
i redaktionelt afseende samt i fråga om volumernas stilsortcr och
form.

Den allmänna sammankomsten på kongressens tredje dag och
sista arbetsdag (den fjärde dagen var nämligen anslagen till en
gemensam utförd från Rotterdam uppför Maas, hvartill franske
konsuln i Dordrecht, Wyers, inbjudit) utmärktes genom en mycket
liflig, stundom hetsig dehatt. Den inleddes sf serbern Vesnitj,
professor i Belgrad och, ehuru en tämligen ung man, f. d. minister.

HUt. Tidtkrift 1898. . 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free