- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
302

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302

CARL M. KJELLBERG}

rättepraxis, låt vara med en eller annan modifikation, och
redaktionen således på intet vis utgjorde någon ny lag i
samma bemärkelse som den senare landslagen.

Sedan lysandet försiggått, infann man sig åter hos
konungen och berättade honom, huru man hade gått till
väga, samt bad honom gifva »full laga rätt och kraft» åt
den nya lagboken. eller rättare redaktionsarbetet, hvarför
han på deras begäran stadfäste lagen och pålyste den till
efterlefnad. Den omständigheten, att konungens
stadfästelse begärdes efter pålysningen, torde emellertid visa, att
den ej var nödvändig för lagens giltighet i landskapet.

, Någon rättighet för honom eller fordran från hans sida att
få stadfästa den existerade sålunda ej, hvilket också
framgår däraf, att han för sin del ej kunde hota den
upplän-ding, som icke ville godkänna denna lagredaktion, med
annat straff än sin onåd och hämnd. Denna
straffbestämmelse torde man emellertid tagit tämligen lugnt, då ännu
ej andra straff än böter och fredlöshet voro kända.
Stadfästelsen torde därför mer böra fattas såsom ett
godkännande från konungens sida än ett påbud.

Af det anförda torde bl. a. framgå, att UplL innan
sin kodifiering bestod af en oordnad samling äldre och
yngre prejudikat, om vi få begagna ett sådant uttryck,
hvilken rådfrågades af lagman och domare, så fort en
anklagelse gjordes, och i bästa fall kunde omedelbart
tillämpas. Men oftast torde väl en tolkning blifvit af nöden,
hvilket hade till följd, att lagman och domare fingo ett stort
inflytande på lagens utveckling, då de naturligen tolkade
ett äldre rättsstadgande efter sin tids uppfattning och väl
aldrig därvid sökte ställa sig på en äldre ståndpunkt,
hvarigenom de kunde ha blifvit i stånd att förstå dess verkliga
innebörd. Lagtolkningen kom därigenom att ligga nära
lagstiftning. Främmande inflytelser kommo härvid äfven
att göra sig gällande.1 Rättsbestämmelsernas antal ökades,
men på samma gång också motsägelsen dem emellan och
dymedelst äfven oredan. Det är just dessa omständigheter,
som föranledt redaktionen af UplL och SML samt de
öfriga landskapslagarna; ty man måste förr eller senare

1 Härvid hafva kyrkans m&lsmän öfvat betydande inflytande, hvilket
man kan finna t., ex. genom en jämförelse mellan de i afseende ä
affatt-ningstiden skilda ÄVGL och UplL.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free