Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X
SÖDERMANNALAGEN OCH »ESS KONüNGABALK 803
bringa den säkerligen stoiia samlingen rättssedvänjor i ett
visst system.1 Kodifieringen var således endast till för att
bringa reda, ej för att skapa en ny lag, hvarför också
lagstiftningen inom landskapet fortfarande gick sin gilla gång
nnder prejudikatets form, oberoende af den förut skedda
kodifieringen eller systematiska uppteckningen, som de nya
prejudikaten kommo att supplera.
Vi hafva uppehållit oss något länge vid innebörden af
UplL:s stadfästelse och företal därför, att den förra med
få undantag är ordagrant lika med SML:s, och det senare
i mångt och mycket erinrar om SML:s företal. Frågan är
dock, om SML:s stadfästelse och företal blifvit författade
för den redaktion, som föreligger i A-kodex eller i B-kodex
{Köpenhamnshandskriften), om hvilka båda handskrifters
väsentliga olikheter vi senare få tillfälle att tala.
Stadfästelsen finnes nämligen endast bifogad B-kodex, men ej
A-kodex, hvilket i sin mån talar för, att den ursprungligen
ej heller tillhört den redaktion, som representeras af
A-kodex. Däremot finnes företalet i båda handskrifterna.
Tar man så stadfästelsens innehåll i närmare betraktande
och jämför den med UplL:s, så bestyrkes äfven detta
antagande.
Stadfästelsen är utfärdad af k. Magnus Eriksson, som
-där kallas »konunger Suearikis ok Norghis ok Scane», och
är daterad Söderköping d. 10 aug. 1327, i hvilka båda
uppgifter ligger motsägelse, ty först 1332 kom han som bekant
i besittning af denna provins. Antingen måste således
■Scane i titeln tillkommit senare eller också är dateringen
oriktig, så vida man ej antar, att stadfästelsen är
under-stucken, hvilket framkastats,2 ehuru ej ringaste stöd finnes
för ett sådant antagande. Hvad dateringen beträffar,
bestyrkes den af flera skäl. Viktigast bland dem torde vara,
att k. Magnus just dagen förut i Söderköping utfärdat en
annan urkund.3 Vidare måste stadfästelsen vara utfärdad
1 Äfven häri torde man fà se inflytande frän kyrkans sida. Den
kanoniska rätten har tvifvelsutan tjänat som närmaste förebild. Tanken att
kodifiera rättssedvänjorna och göra dem till obligatorisk lag har för visso
aldrig uppstått hoB lekmännen. Det torde också hos oss dröjt mycket
länge, innan man fattade en lagkodex såsom representant för obligatoriskt
gällande rätt i modernare mening eller ens i samma bemärkelse som den
kanoniska rättens.
2 Karlsson K. H., Den svenska konungens domsrätt. I.—1470. Sthlm
1890. Sid. 30.
3 SD, n. 2623.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
