Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYASTE ÅSIKTER OM KRIK Dffi HKLIOK
821
K. & Kanutus atque Swerco réges mAgnifici fecerunt.1 Då med
bokstafven £ bär måste afses £rik den helige, följer ja tydligen, menar
Kjellberg, att Erik den helige varit en munkarne bevågen konung.
Ehuru brefvets sannfärdighet ej kan direkt förnekas, är tydligt,
att man måste upptaga just orden »sicut predecessores mei S. E. K.
& Kanutus atque Swerco–-fecerunt» med en viss
försiktighet, enär man ju ej alltid var så nogräknad, när det gällde att
styrka anspråk genom att åberopa gångna tider. Huru som helst
kan brefvet dock ej bevisa mera, än att Erik den helige vid ett
visst tillfälle stadfäst en föregångares gåfva, och behöfver det
alltså ej stå i strid med anförda danska kl öster berättelse^ som gör
det troligt, att Erik haft del i förföljelsen mot varnhemsmunkarne,
men å andra sidan upplyser, att körningen så väl som drottningen
omsider blifvit mildare stämda mot kristendomen.’
. Äfven andra omständigheter synas mig tyda på att legenden ej
opartiskt skildrar Eriks förhållande till kristendomen.
Ätt Erik, åtminstone före det ban blef konung, varit mindre
from, sknlle man möjligtvis kunna aluta till af följande ord i en af
legendredaktionerna: tSidhan han kom till valdha, hedhradhe haa
mykyt gndh»8 o. s. v. Ett stöd för en dylik uppfattning anser jag
också finnas i utbrottet af de Sverkerska och Erikska ätternas strider.
Erik synes mig nämligen vara väld på ett i förhållande till
kristendomen vida konservativare program än hvad t. ex. Karl
Sverkers-son kan hafva varit.
Flera kulturella omständigheter tyda nämligen på att större
delen af Svealand och särskildt Uppland intager i afseende på den
nya tron gent emot Götaland en konservativ hållning. 1 Uppland
fortlefver så, t. ex. ända in på 1100-talet, långt kraftigare än
annorstädes den gamla, med rötter i hedendomen, gängse seden att resa
runstenar. Kyrkorna i Uppland från dessa tider äro vidare ej såsom
i Götaland i fuli öfverensstämmelse med den samtida västerländska
kyrkans kraf. i det de på förra stället blott utgöras af en rektangulär
byggnad utan kor (med tillbyggnaderna af sakristia och vapenhus).
Dessa kulturgrupper synas mig visa, att kristendomen i Uppland ej
såsom i Götaland haft samma kraft att uttränga de gamla formerna
och skapa nya sådana, lämpade efter sitt’ eget väsende. Att
förhållandena skulle gestalta sig så är ju också helt naturligt på grund
af Svea- och Götalands olika yttre förbindelser under dessa och de
närmast föregående tiderna, i det ju götarne, särskildt Västergötland,
stodo i liflig beröring med kristna folk, som stodo öfver dem i kultur,
under det Svearne på sina färder i Österväg hufvudsakligen träffade
hedniska stammar. Åtskilligt tyder alltså på att Erik i början af
sin regering var endast på sin höjd en ljum kristen men att ett
omslag i hans förhållande till den nya läran omsider inträdde.
1 SD. 139.
2 Detta omslag bör hafva inträffat något år efter 1158. Jfr Stjerna,
sid. 5 f.
3 SRS, II. s. 318.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
