Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Legenden uppgifver sålunda bland annat fahkeligen:
att Erik regerat i tio år;
att Erik varit särdeles kyrkligt sinnad
att Erik byggt Uppsala domkyrka;
att Erik varit lagstiftare;
att Erik företagit ett korståg till Finland.
Mycket talar för att Stjernas uppfattning i åtskilligt är riktig,
och vissa legendens uppgifter kunna knappast ej ens förklaras
därmed, att dess författare antages hafva skrifvit på en tid, då någon
riksenhet i egentlig bemärkelse ännu ej existerade, och därför skulle
kunna anses hafva endast tagit hänsyn till uppländska förhållanden.
Man har nämligen (senast Kjellberg) genom ett sådant antagande
velat förklara legendens uppgift, att Erik regerat i tio år, samt sökt
stödja densamma genom att påpeka af Saxo omtalade tvistigheter
emellan Svear och Götar vid den påflige legaten Nicolaus’ af Albano
försök att upprätta en svensk ärkebiskopsstol. Emot en sådan
uppfattning framhåller Stjerna ett bref från Anastasius IV af 1154, där
Sverker kallas Rex »Swechie»1 samt den prosaiska krönikans ord:
»Karl ... var valder til konungh aff göthom för än sancte Erik valdes
j Uplandh». Ehuru den prosaiska krönikans ord ingalunda kunna
anses bindande,2 göra dock dessa motskäl, allrahelst till dem kan
läggas legendens egna ord, att Eriks val skedde »regno vacante»,3
hvarmed ju måste afses tronledigheten vid Sverkers död 1166, att
uppgiften om Eriks 10-åriga regering knappast kan afse ens
upp– ländska förhållanden.4 Legendens utsaga på denna punkt kan alltså
ingalunda anses bevisad, snarare tvärt om.
Att Eriks välde åtminstone under någon tid efter Sverkers död
1156 sträckt sig öfver Västergötland kan anses såsom säkert.5 Ett
stadfästelsebref, utfärdadt af Erik Knutsson till förmån för munkarne
i Nydala, ger vid handen, att Erik dessutom varit konung öfver vissa
delar af Småland.6
Stjerna uppkastar i sin afhandling äfven jäf mot Erik den heliges
fromhet och anför såsom bevis härför hufvudsakligen, att Erik, enligt
en dansk klosterberättelse, uppträdt fientligt emot munkarne i
Varnhem. 7 Kjellberg söker motbevisa Stjerna genom att anföra det nyss
omtalade Erik Knutssons stadfästelsebref, där det bland annat heter: »Ego
Ericus dei gracia sweorum rex & princeps notifico ... me perpetua
donatione dedisse monachis de nouaualle sicut predecessores mei S. E.
1 Stjerna, som följer svenskt diplomatarinm (38), har hår felaktigt
årtalet 1153. Jfr Rydberg, Sverges Traktater s. 74. Kjellberg uppvisar
att detta bref måste anses återspegla 1152 års svenska förhållanden.
2 Jfr Schück, Svensk Litteratnrhist. Sthlm 1890 sid. 125.
3 SRS. II, s. 272.
* Erik den helige synes dock redan tidigt hafva intagit en framstående
social ställning, enär hans giftermål med en ättling till Inge den äldre
bör hafva skett snarare före än efter 1150. Jfr SD. 825.
6 VGLrs konungalängd (SRS. I, sid. 11), SRD. IV, sid. 458.
6 SD. 139.
7 Stjerna, sid. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
