Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
i några viktiga detaljer — H. dödad på vägen efter Karl XII?
(Westphal) eller dödad vid kansliet, sysselsatt med dess förstörande?
(Nemeitz); skjuten eller nedhuggen? etc. — hvarför de i viss mån
utesluta hvarandra, ehuru de i själfva hufvudsaken öfverensstämma.
Är nu deras uppgift om denna hufvudsak trovärdig? För ingendera
känna vi något om sagesman, eller hvarifrån förf. kunna hafva sina
meddelanden; det stödet saknas sålunda. Ett visst stöd kan
däremot synas ligga i Karl XII:s bref af d. 8 sept. 1709, som Fryxell
citerat,1 men detta bref angifver, såsom af F:s referat framgår,
allenast Karls personliga uppfattning efter slaget. Liknande är
förhållandet med de af prof. E. Carlson såsom stöd nämnda samtida
redogörelserna, hvilka väl äro de från svenskt håll stammande: man
har saknat Hermelin efter slaget; bland de såsom kvarlefvande
bekanta fångarne har han ej funnits; alltså måste han hafva
omkommit under striden. Emot dessa sväfvande intyg står emellertid ett
bestämdt, hvars beviskraft näppeligen kan rubbas. Det är de
skrifvelser, som tsaren samma dag som slaget vanns, den 27 juni gamla
stilen, lät utfärda till flere bland Rysslands högste fanktionärer, med
redogörelse för segern och för de viktigaste fångarne. Tvenne af
dessa skrifvelser finnas tryckta — på ryska — i Sbornik
Impera-torskago Russkago Istoritjeskago Obstjestva, XI, s. 17 f. och s. 88 f.;
de äro ställda till amiralitetsrådet Alexander Vasilievitj Kikin och
guvernören i Kiev furst Dmitri Mikailovitj Golitsyn.2 Af i det
närmaste samma lydelse är tsarens bref till sina ministrar i Moskva
som den engelske ministern i Moskva Whitworth i afskrift
öfver-sändt. till sin regering.8 I de båda förra brefven skrifver tsaren:
»[Vi togo . .] likaså förste ministern grefve Piper med sekreterarne
Hermelin och Cederhjelm» (Takosj pervoj ministr graf Piper s
sekre-tariami Gemerlinom i Tsidergelimom).
Då ingen orsak föreligger att antasta dessa skrifvelser*
trovärdighet, får det anses såsom afgjordt, att Hermelin lefvande föll i
ryssarnes händer. Den ofvan uppkastade frågan måste således
besvaras nekande.
Hvilka öden har Hermelin fått röna hos ryssarne?
Denna fråga är vanskligare att afgöra ftn den förra, ty hvilket
nu H:s öde blef, visst är, att man omgifvit det med en tät slöja af
hemlighetsfullhet. Här förtjänar påpekas, att den danske
ambassadören Just Juel, som vistades i Ryssland åren 1709—11 och under
denna tid åtskilliga gånger kom i beröring med de förnämsta svenska
melin.––Sägnen om Hermelins hemliga fångenskap i ett ryBkt
kloster har vunnit spridning genom de något mystiska uppgifterna i
Nordbergs företal och hos Adlerfeldt IV, 89; men denna sägen vinner ur
samtida uppgifter eljest intet pålitligt stöd.»
1 Jfr ofvan sid. 353 not. 2. — Detta bref saknas bland de bref från
Karl XII till rådet som äro tryckta i Historiska Handlingar.
8 Det är tydligtvis ett bref af samma art och innehåll, ställdt till
fältmarskalk Goltz, som anföres i Nordbergs berättelse.
3 Sbornik L, s. 194. Om en afvikelse, se nedan sid. 357 not. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
