Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
förnämligast i Sverges Traktater. Förutom dessa och de ännn
otryckta svenska handskrifterna beherrskar emellertid Hjärne äfven
den ryska litteraturen, och han har därigenom kunnat ge sin
framställning en fyllighet, som man knappt skulle ansett möjlig. Till
det intressantaste i uppsatsen hör utredningen af de ryska
diplomatiska förhandlingsformerna på den tiden, särskildt hvad Sverige
vidkommer; till nya synpunkter, som förtjäna uppmärksamhet, den, att
tsaren icke drefs till den livländska eröfringen af någon sträfvan
att komma i beröring med den västerländska kulturen utan endast
af rent personliga bevekelsegrunder, liksom att Erik XIV icke hade
någon medveten tanke på ett »dominium maris baltici» eller stod i
någon principiell motsats till Ryssland utan att ban hufvudsakligen
bestämdes af ärelystnad.
Afhandlingen stannar med 1566; titeln angifver, att den kommer
att fortsättas. Förf. slutar med affärdandet af Nils Gyllenstiernas
högtidliga beskickning nämnda år, och på de sista bladen träder
den sällsamma fråga mer och mer i förgrunden, som öfver de båda
kontrahenterna kastar en hemsk skugga och som för Erik själf vid
sidan af hans låga giftermål skulle få en så ödesdiger betydelse,
kanske större än Sturemorden, frågan nämligen om Katarina
Jagel-lonicas utlämnande till den ryske tsaren, hvilken enligt förf. bevisligen
först blifvit väckt af den senare.
* •
»
Den uppblomstrande högskolan i Göteborg har som festskrift
ägnat åt konungen tredje bandet af sin årsskrift. Det innehåller
flere filologiska uppsatser, ett par litteraturhistoriska och filosofiska
samt två afhandlingar, som kunna hänföras till det historiska facket:
Några ord om frihetstidens allmänna betydelse och plats i det
svenska folkets historia af professor L. Stavenow samt Om den
svenska grundlagens anda. Rättspsykologisk undersökning af
docenten R. Kjellén.
Professor Stavenow har sedan flera år tillbaka ägnat sina
specialstudier åt frihetstiden och är numera en af våra förnämsta
kännare af denna period. För flertalet framstår densamma
säkerligen som ett helt för sig, karakteriserad i mångas ögon måhända
af skaldens omdöme: (tiden) »då ingen kung och ingen ära var».
I själfva verket var det en tid synnerligen rik på ideer på olika
områden, och prof. Stavenow visar i sin öfversinliga framställning,
huru den utgör inledningen till det moderna Sverige: i rent yttre
hänseende genom den svenska östersjöstatens förvandling till en
svensk nationalstat; i fråga om statsskicket genom utvecklingen af
begreppen om den konstitutionella monarkien med dess
maktfördelning — man finner redan då 1809 års ideer antydda; på det
ekonomiska området genom framträngandet af nya åsikter om handelns
och näringarnes frihet; i socialt hänseende genom utbildandet af en
inflytelserik medelklass och ruskandet på ståndsprivilegierna i en belt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
