Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK JUBILEUMSLITTERATUR FRÅN 1897.
5
annan mening än hundra år förut, liksom genom första framträdandet
af arbetareklassen och den börjande diskussionen om dess
rättigheter; i kyrkligt hänseende genom sekterismens och rationalismens
uppträdande; i litterärt hänseende genom nysvenskans utdanande,
genom assimileringen af upplysningens idéer, genom pressens
framträdande och de exakta vetenskapernas blomstring. Det är sålunda
èn tid, som särskildt för förståendet af våra dagars rörelser är väl
värd att lära känna och hvars betydelse allt klarare skall framstå
genom ett mera inträngande studium uti enskildheterna. Själfva
dess politiska misstag ba varit uppfostrande; dess ensidiga
uppfattning af friheten och följderna däraf ha i sin mån beredt den
erfarenhetens bittra skola, ur hvilken ett sannare fribetsbegrepp har
framgått, som tillämpadt i vårt århundrade har skyddat Sverige för
många af de svårigheter, med hvilka de flesta staterna i Europa
ännu kämpa under utdaningen af sitt konstitutionella författningslif.
Docenten Kjellén, mindre historiker än rättsfilosof, har i sin
ofvan anförda afhandling fortsatt sina studier öfver 1809 års
regeringsform, som han påbörjat med tvenne i Hist. Tidskrift införda
uppsatser: »Den nationella karakteren i 1809 års grundlagsstiftning»
(1893) samt »Hvem bar stiftat Sveriges regeringsform af 1809?»
(1896). Det är icke för tidigt, att denna den äldsta af Europas
nu gällande grundlagar i egentlig mening blir känd och uppskattad
till sitt fulla värde, och hvarje politiskt intresserad person skall
säkerligen finna doc. Kjelléns undersökningar instruktiva, så mycket
mer som de utmärka sig genom stora stilistiska förtjänster.
Föreliggande afhandling går ut på att visa, huru litet i själfva verket
1809 års grundlagsstiftare påverkades af utlandets teorier, hvilket
lugn och jämnmod de iakttogo vid utstakandet af konungamaktens
gränser, och hvilken klok tillämpning de gjorde af förgångna
tidsskedens lärdomar. Framställningen är måhända i en eller annàn
punkt något konstruerande; här är det dock ej platsen att gå
in på någon närmare diskussion därom. I mycket är det en
utveckling af de ideer, som Hans Järta vid åtskilliga tillfällen har
uttalat om det verk, i hvars åstadkommande han hade så stor
andel.
• •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
