Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
paralleller mellan V. St. L. och dels G. L. L. dels Lübecks oeh
Hamburgs äldsta rättsurkunder — måste frågan om Riga-koloniens
ursprung anses ej definitivt besvarad, Men dess besvarande
återverkar på frågan om Visby uppkomst.
Vid sakens nuvarande outredda läge synes anm. den såsom
mo 75 i Livländisches Urkundenbuch (I, sp. 81—2) tryckta
akten vara ganska märklig. Den innehåller en dom af den påflige
legaten biskop Vilhelm af Modena, genom hvilken denne sliter den
livländske biskopen Alberts och staden Rigas tvist om innebörden af
den gotländska rätt, som stadens borgare enligt biskopens privilegier
af år 1211 (se ibm. n:o 20) skulle njuta. I domsbrefvet, som är
af år 1225, talas hela tiden och upprepade gånger om jus Gotorum
och betydelsen häraf utvecklas. Men på slutet tillfogas: Si auid
etiam cives poterunt probare inträ triennium esse de jur e
Teutoni-corum commor antium in Gutlandia, eodem gaudeant
etRigen-ses ... Här göres en ovedersäglig skillnad mellan den gotländska rätten,
den enda som år 1211 omtalas, och en för de på Gotland boende
tyskarne giltig rätt, hvilken senare år 1225 framträdt såsom från
den förra skild. Den skillnaden kan ju mycket väl ha framträdt
redan förr, kanske vid seklets början om ej tidigare, men den
omständigheten, att de nämnda privilegierna utgå allenast från ju»
Gotorum, antyder ovillkorligen, att vid den tiden jus Teutonicorum
commorantium in Gotlandia icke uppbars af något samhälle nog
starkt att spela en ledande roll vid kolonisationsföretaget. D. v. s.
det synes ovisst, om det tyska samhället i Visby före det tolfte seklets
utgång hunnit att organisera sig i den omfattning, som förf. anser.
Så stå vi åter inför spörsmålen om Visbys faktiska uppkomst
och om dess rättsliga utveckling. Anm. är fullt ense med förf.,
när denne i kap. 1 uttalar såsom sin mening, att det äldsta
stadssamhället i Visby — d. v. s. staden såsom rättslig institution —
är tyskt, och när han i detta sammanhang (s. 301) gifver åt konung
Magnus privilegiebref af 1276 en vida riktigare utläggning än den
vanliga. Men då står fortfarande den frågan öppen: fanns ej redan
före detta tyska stadssamhälle en gotländsk stadsbildning, en köping?
Förf:s bevismaterial kan hvarken jaka eller neka, ty en sådan ort
skulle ju själfklart ligga under landsrätt. Om den har funnits —
och motsatsen till den gamla traditionen är ännu ej bevisad — så
är det den och dess vidsträckta handel, som lockat tyska köpmän,
först som gäster, dessa längre fram organiserade i det stora
Gotlands-fararesällskapet; sedermera hafva gästerna frequentantes till en del
blifvit manentes, bofaste tyskar, och dessa hafva organiserat det
första stadssamhället i Visby.
I den riktningen pekar Henrik Lejonets bekanta fredsurkund
och privilegiebref, Sveriges Traktater n:o 42 (I. s. 78 f.). Förf.
har framställt en särdeles lycklig tolkning af detta brefs innehåll
(s. 43—6), häfdande, att där framförallt är fråga om gotländingarnes
köpenskap inom tyskt område, och att det är hertig Henriks afsikt
att genom privilegier och fridsbestämmelser leda denna till sin stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
