Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF BJÖRKANDER, VISBY STADS ÄLDSTA HISTORIA
31.
Lybeck: gotländska förhållanden omtalas allenast indirekt och i
förbigående, då hertig Henrik till sist betingar sig reciprocitet från
gotländingarnes sida. Så långt &r anm. fullt ense med förf., men
dennes åsikt om reciprocitetens betydelse — »Henriks åtgärd blef
medelhårt af grundläggande betydelse för den tyska bosättningen i
Visby» — synes ännu bibehålla något för mycket af de gamla
meningarna, att Henrik Lejonets bref ordnade Visbys inre förhållanden.
Man kan ifrågasätta, om orden hoc videlicet pacto, ut grata
vxcissitudine idem nostris et ipst exhibeant åsyfta något vidare än
att bjuda de i hertigens länder resande gotländingarne att själfva
erlägga den mansbot etc., som de vid tillfälle skulle äga rätt att af
tyskarne uppbära. Men äfven om — hvilket icke synes anm.
sannolikt — dessa ord innebära något mera, en förpliktelse för
gotländingarne att på sin ö inrymma tyskarne liknande förmåner,
så kan reciprociteten endast åsyfta resande tyskar (frequentantes).
För dessas färder kan brefvet hafva haft indirekt betydelse och, då
de väl småningom ledt till tysk bosättning, först i tredje hand för
denna. Att af Henrik Lejonets bref draga några som helst direkta
slutsatser om tillståndet på Gotland kan icke vara tillåtet; förf. står
härvidlag långt framom sina föregångare men har dock . äfven han
någon gång fallit för frestelsen (se särsk. å s. 41 om kejsar Lothars
s. k. fred och om ett följande »laglöshetstillstånd» på ön).
Huru med de här framkastade spörsmålen och en rad af andra,
aom uppdyka vid läsningen af förfcs arbete, förhåller sig, därom
kan allenast en fortsatt, allt djupare inträngande forskning upplysa.
Att en sådan med upptagande af alla slag bland det rikhaltiga
materialet snart måste ske, det är väsentligen förf:s förtjänst, ty
han bar genom sina skarpare distinktioner mellan förr
sammanblandade begrepp, genom formuleringen af sitt problem och genom
försöken till dess lösning bragt en rad af synpunkter, som för
Gotlands äldre historia i allmänhet måste beaktas. Förf:s intressanta
skildring (s. 103 f.) af det stora krisåret 1288, om
Visby-gotländingarnes i samband därmed skeende exemption från
landsbygden och sammansmältning med det tyska stadssamhället, och hans
märkliga undersökningar om de äldsta gotländska sigillen (s. 123 f.)
— han har bl. a. i Lybecks arkiv uppspårat ett förut ej beskrifvet
sigill fr. år 1341, som han anser hafva förts af de gotländska
Visbyborgarne under tiden närmast efter exemptionen från
landsrätten — kunna här blott i förbigående påpekas. Äfven i dessa
punkter, särskildt kanske i sigillfrågan, synes det nog anm. finnas
viktiga erinringar att göra, men en närmare redogörelse för dessa
skulle, så outredda som många hithörande spörsmål ännu äro, blifva
föga resultatbringande.
C. H. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
