Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ÖFVERSIKT!!* OCH SRANSKKTNÖAR
Die Beste der Germanen am Sohwarsen Meere, Bin ethnolo-
giBche Untersuchung von Dr Richard Loews. Halle, Max
Niemeyer 1896. XII+269 sa. 8:o. Pris 8 mark.
Efter de förtjänstfulla arbetena af Tomaschek (Die Goten in
Taarien, Wien 1881) och Braun (Die letzten Schicksale der
Krimgoten, Petersburg 1890) väntade man sig icke, att några egentligen
nya upplysningar af värde kunde framdragas rörande de b. k.
krimgoterna. Emellertid har dr Loewe, förut förmånligt känd såsom
språkforskare, i detta sitt nya och hittills största arbete, hvars
tyngdpunkt, såsom redan titeln angifver, ligger på det etnologiska
området, lyckats med outtröttlig flit och omsikt i ljuset framdraga en
hop nya och delvis mycket intressanta detaljer rörande icke blott
krimgoterna, utan äfven en del andra germanska stammar, som varit
eller åtminstone kunna misstänkas hafva varit bosatta i Svarta
Hafvets nejder. De folk, som af vår förf. behandlas, äro följande
åtta, af hvilka visserligen ett par äro till sin existens minst sagdt
tvifvelaktiga:
1. Gotogreker, boende i trakten af Kyzikos på Propontis södra
kust, nämnas af den byzantinsk författaren Theophanes såsom
deltagare i ett uppror år 714. Enligt Lcewes utredning äro dessa
sannolikt græciserade rester af de »Eruler af skytisk och gotisk
börd», som enligt flera byzantinska författares vittnesbörd på
280-talet härjade Kyzikos. Utan tvifvel ha vi samma folknamn i
förkortad form uti den benämning »Greker», som Konstantin
Porphyro-gennetos på 900-talet uppger såsom specielt namn på innevånarna
i samma nejd. Att de vid denna tid — och tvifvelsutan långt
tidigare — icke längre talade något germanskt språk, framgår af
den lärde kejsarens uppgift, att de utmärkte sig för sin rena
gre-giska koine.
2. Dagotthener omnämnas af Konstantin Porphyrogenneto*
såsom bosatta i trakten af Prusa och det mysiska Olympos. Loewe
förmodar på mycket svaga grunder, att vi här ha att göra med
några Goter, hvilkas namn ombildats efter den inom deras område
liggande orten Daguta (i Mysien). Men tydligt är, att man lika
väl och snarare kan antaga, det ett ursprungligt folknamn Dagutener
ombildats — åtminstone ortografiskt — efter det vida mera bekanta
namnet Goter, utan att därför dess bärare behöfva att hafva varit
några goter eller ens germaner.
3. Casper Peucer uppger i Chronicon Carjonis, Frankfurt a. M.
1566, att Fredrik Barbarossa år 1190 påträffat germanskt språk
»apud Galatos et in Armeniæ parte». Möjligen syftas här på
Cilicien, som då räknades till Armenien, och dit år 275 barbarer från
Mæotis (och således väl Eruler) genom Galatien framträngt.
Ungefär samma uppgift som Peucer har i vårt århundrade Massmann läm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
