Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
historiska företeelsen skall väljas för att belysa utvecklingen, då
ett val endast af de viktigaste momenten måste äga rum och ej
en systematisk lärobok skall skrifvas. Sådant arbetet är och med
den begränsning till väsentligen den politiska historien, som
pro-fessor Boethius valt, är det såsom helhet ett förträffligt arbete och
i enskilda partier glänsande gjordt.
Till slut kunna vi icke annat än odeladt erkänna d?n säkra och
grundliga forskning, som ligger bakom läsebokens skildringar. Det
är ständigt väl grundade uppgifter, som meddelas, och i flera fall,
såsom vid framställningen ai det äldsta germanska samhällsskicket,
märker man tydligt, att författaren sitter inne med djupgående och
originära studier. Läsebokens art utesluter all diskussion. I de
fall, där forskningen icke hunnit till bestämda resultat, har
författaren därför måst uttala sin uppfattning utan att kunna lämna
bevis därför eller ock nöjt sig med att referera den gängse
meningen, äfven om dess riktighet är bestridd, men ännu fasthålles af ett
flertal forskare. Endast några enstaka uttryck elLer uppgifter hafva
vi antecknat såsom vilseledande eller mindre egentliga. Så är
fallet med uppgiften s. 42, att Alarik skonade Bom från plundring
mot »5000 pund (1637,5 kg.) guld, 30000 pund (9825 kg.) silfver»
m. m., hvilken tydligen är något olämplig, då pund i svenskan har
en annan betydelse än det tyska Pfund. Äfven viktenheten
skålpund ger icke ett fullt riktigt förhållande till den i kg. uppgifna
vikten. Vid framställningen af Klodvigs seger öfver alemannerna
är årtalet 496 knappt väl valdt. Visserligen synes då en
drabbning hafva ägt rum, men före 501 torde icke någon afgörande seger
hafva vunnits. Klodvigs omvändelse skildras väl ock rättast icke
såsom »ett verk af råaste vidskepelse», utan af politik. Uttrycket
s. 206, att Hamburgs ärkebiskopsdöme efter Hamburgs förstöring
sammanslog» med »Bremens ärkestift», leder lätt till uppfattningen,
att Bremen förut utgjorde ett ärkestift. Det var emellertid ett
stift under Kölns ärkebiskop, och först genom föreningen med
Hamburgs ärkestift bildades det senare ärkestiftet Bremen. — Delningen
af Sachsen mellan ernestinska och albertinska grenarna år 1485 är
hvarken fullständigt (i hufvudsak naturligtvis) eller riktigt återgifven
(s. 429). Vid omnämnandet af de nya statsbildningar och
furstedynastier, som efter kejsardömets fall vuxo upp till betydelse, sakna
vi huset Welf för dess kommande storhet liksom för dess tidigare
ryktbarhet. Vid skildringen af tronföljdsfrågan i Frankrike efter
den äldsta capetingiska grenens utgång (s. 462) borde framhållits,
att Edvard III ingalunda var den närmast berättigade arftagaren
ens på kvinnolinien, då alla Filip den skönes söner efterlämnat
döttrar. Framställningen af den stående arméens och la tailles
uppkomst i Frankrike under Karl VII (s. 476) är väl knapp och oklar.
Den nya skolade byråkratien, som samtidigt utvecklas och utgør
en lika väsentlig förutsättning för feodalstatens öfvervinnande oeh
Frankrikes enande under konungadömet, borde äfven här omnämnts.
Särskildt är Ludvig XI:s förhållande till denna byråkrati ett så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
