Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
på bekvämlighet äfven vid studier, gifva alla dessa förhållanden lika
många anledningar att befara, att d:r Bottigers intressanta utredningar
i den värdefulla texten ej ådraga sig den uppmärksamhet de
likvisst till fullo förtjäna. Och detta skulle utan tvifvel innebära en
förlust, som ej minst för Historisk tidskrifts läsekrets vore kännbar.
Visserligen må gärna erkännas, att liksom exempelvis en känd
samlares påstående, att hela kulturen kunde spåras i de särskilda
tidehvarfvet olika bokband, förefaller paradoxalt, bevis torde behöft as,
för att de väfda tapeterna, äfven om de tillhöra svenska
statssamlingarna, kunna anses stå i något närmare samband med den svenska
historien, eller för att de däröfver kunna kasta något klarare ljus.
Men till sist beror det dock på en författares förmåga och
uppfattning af sitt ämne, om han icke äfven ur ett jämförelsevis åt sidan
liggande område förstår att framdraga upplysningar och angifva
synpunkter, som måhända skulle sökas förgäfves på närmare håll. Oeh
i detta afseende har helt visst d:r Böttiger i sitt nu föreliggande
verk gjort svensk historieforskning ej obetydliga tjänster. Genom
själfva planen för sitt arbete, hvilken för honom tillbaka ända till
medeltidens gräns för att där söka de första spåren af en
begynnande svensk textilindustri, och som sedan leder honom fram genom
de skilda tidehvarfven ända in i vårt århundrade, har han kunnat
lämna ej oviktiga bidrag till särskildt 15- och 1600-talens svenska
kulturhistoria, för hvilka vi hafva desto större skäl att vara honom
tacksamma, som de källor, ur hvilka de till stor del varit att hämta
— gårds- och slottsräkenskaper ur K. Slotts- och Kammararkiven —
ej torde tillhöra dem, som af hvem som helst med lätthet kunna
med någon framgång pejlas, än mindre uttömmas.
Efter att hafva i en orienterande öfversikt påvisat den
framstående plats väfnaderna intogo i 1500-talets bohag och lämnat en
utredning af de olika slag af dessa, som kunna hafva förekommit i
Sverige vid denna tid, öfvergår förf. till frågan om tidpunkten för
det första egentliga konstväfveriets upprättande i vårt land. Det
gör onekligen ett egendomligt intryck att finna den eljes mer än
sparsamme Gustaf Vasa hafva varit den förste af Sveriges regenter,
som haft behof af från utlandet importerade guldväfda tapeter, äfven
om betalningen därför i tidens och köparens stil erlades i — smör.
Nog af, det var samme konung, som äfven anlade det första kända
inhemska tapetväfveriet, som förekom på Gripsholm omkring 1540
och sedermera under årens lopp utvecklades, ännu innan Erik XIV:s’
kända smak för en förfinad lyx ytterligare uppmuntrade denna
industrigren. Annorlunda ställde sig visserligen saken under Johan
och Sigismund, då den förres konstintresse ej tyckes hafva omfattat
väfveriet — de arbetare, som förut sysslat därmed, afskedades och
skingrades inom kort —, och den senare under sina korta besök i
Sverige ej hann visa, hvart hans håg i detta afseende lutade, men
hos Gustaf I:s yngste son finna vi ånyo ett uppsving hafva ägt rum.
som ganska karaktäristiskt synes hafva stått i sammanhang med
konungens allmänna nitälskan för den inhemska slöjden, hvilken med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
