Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KR. ERSLEV, VALDEMARERNES STORHETSTID. 81
beräknas kronans inkomster (Öresundstullen frånräknad) till omkring
370,000 daler, motsvarande allra högst 400,000 tunnor spannmål.
Disproportionen var ännu större vid slutet af medeltiden.
Invånarnes antal uppskattas till bortåt en million.
Äfven i afseende på handeln inträdde stora förändringar.
Öresund blef en medelpunkt för östersjöhandeln. De skånska sillfiskena
och de därmed förenade marknaderna »dukker op som en meteor»;
de äro knappast äldre än Valdemarernas tid och stodo redan
omkring 1200 i blomstring.
Sådana kronoinkomster som de ofvan beräknade kunna ej tänkas
utan betydande skatter, låt vara att kronogodset lämnade en god
afkastning. Skattebördan var också enligt förf. mycket stor. Han
tror sig t. ex. kunna beräkna densamma för en del af Halland till
omkring 8 penningar per hufvud, hvilket skulle svara mot 8 kr. i
våra dagar och, om man jämför med hvad som i våra dagar kan
jämföras med den tidens skatter i Halland, vara ungefär dubbelt
så mycket som nu. För det öfriga Danmark kan man ej göra
dylika mera noggranna beräkningar. Författaren tror sig emellertid
kunna anslå de två hufvudskatterna, studen och ledingsafgiften,
till samma värde som utsädet, medan i det sjuttonde århundradet
de endast svarade mot 3/b däraf.
Läsaren förvånas öfver, att man kan veta så mycket om
Danmark omkring år 1200. Förf. stöder emellertid sina resultat på
noggranna och skarpsinniga undersökningar af den danska
medeltidens penningväsen, spanmålsmått och -pris, jordbruksförhållanden
och skattläggning, sådana man känner dem ur Valdemars jordebok,
urkunderna och andra jordeböcker. Han beräknar härvid en mark
silfver till 35—36 kronor med en 5—6 gånger så stor köpkraft,
«?n mark eller läst råg till 40 tunnor och mot slutet af Valdemar
sejrs tid till ett pris af 2 mark silfver o. s. v. och gör i
sammanhang därmed åtskilliga jämförande prisberäkningar. Det är på grund
häraf han t. ex. får en penning, d. v. s. 1/a4o mark, att svara mot
ungefär 1 kr. i våra dagar. Sådana beräkningar äro emellertid
vanskliga, då jämförelselederna äro så himmelsvidt olika icke blott
i klarhet utan äfven i andra hänseenden. Huru intressanta än
undersökningarna och resultaten äro, känner sig visserligen läsaren
understundom tviflande. Också måste beräkningarna ofta röra sig mellan
ett maximum och ett minimum, t. ex. hvad de ofvan anförda
bruttoinkomsterna för kronan angår mellan 40,000 och 85,000 mark,
hvarvid 50,000 antages som det approximativt sannolikaste talet. I
ännu högre grad gäller det nu anförda om folkmängdsberäkningarna,
hvilkas osäkerhet förf. själf är den förste att erkänna. En
beräkning grundar sig sålunda på följande mer och mindre osäkra siffror:
för hela Danmark 850 skepplag (»skipæn») à 30 hamnor à 3—4
gårdar à 7 invånare per gård; man får därigenom ett tal för den
lediugs-pliktiga befolkningen (535,500—714,000); härtill skulle då läggas de
icke ledingspliktige eller »herremän», prästerskap, köpstadsmän och
land-bor under de privilegierade klasserna — till ett antal, som är obekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
