Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
Härmed må nu vara huru som helst. Prof. Erslevs Studier
erbjuda i hvarje fall intressanta och lärorika exempel på den moderna
historieforskningens metod, dess kombineringskonst och dess förmåga
att äfven ur de skenbart motsträfvigaste material vinna vackra
resultat.
Författaren, en kritiskt anlagd natur, uppträder ej sällan
polemiserande mot sina äldre och yngre föregångare på detta
forskningsområde, så mot Velschow, Paludan-Mtiller och Steenstrup i fråga
om rätta förståndet af åtskilliga ställen i Valdemars jordebok och
af kamerala termer angående jordens upptaxering, så i fråga om danska
adelns uppkomst mot Kinch, som sökte densamma i det af Knut
den store upprättade s. k. tinglidet, så mot L. Holberg, som sökt
bevisa länsväsendets tillvaro i Danmark redan på Valdemarernas tid.
Vi kunna icke inlåta oss på dessa spörsmål, förmodande att den
danska kritiken tagit eller tager upp dem. Endast i fråga om adelns
ursprung i Danmark anmärka vi, att prof. Erslevs teori förefaller
både naturlig och öfvertygande.
Prof. Erslevs »Studier og omrids» inbjödo till jämförelse med
svenska förhållanden. Dessa voro naturligtvis icke fullt likartade,
det säger sig själft, och någon »storhetstid» lik Valdemarernas fingo
vi aldrig under medeltiden. Folkungaättens uppträdande i midten
af 1200-talet, alltså när Valdemarerna sluta, erbjuder emellertid
åtskilliga analogier, så vidt man ur de torftiga källorna kan skönja.
Det är uppenbart att en stor brytning på olika områden inträdde i Sverige.
Den ledingsorganisation vi känna ur lagarna sedan slutet af 1200-talet
är visserligen icke i sina detaljer urgammal, och ledingspliktens aflösning,
ledingslaman, lika litet. Dess införande har säkert stött på mycket
motstånd. Några stående skatter i egentlig mening torde knappast
funnits vid trettonde århundradets inbrott. Skattläggningen af jord
i Upplanden företer stora likheter med motsvarande taxering i Jylland.
Det svenska frälsets uppkomst ha vi redan förut tänkt oss ungefär
sådan, som prof. Erslev skildrar den för Danmarks räkning.
Förändringen i allmogens ställning företer träffande likheter i de båda
landen, fastän sedermera en differentiering i utvecklingen både i
afseende på frälset och ofrälset inträdde, som betingat den senare
olikheten i Sveriges och Danmarks historia. Slutligen påminner
konungamaktens hastiga uppsving under Birger jarl och Magnus
Ladulås om motsvarande företeelse i Danmark några årtionden förut.
Den danska medeltidsforskningen har under de senare åren
utom prof. Erslevs studier till Valdemarstiden framkallat åtskilliga
andra monografier, såsom af Hans Olrik, Anna Hude m. fl. De
uppfordra till liknande forskningar å vår sida, och på detta sätt
torde omsider möjlighet beredas till ett komparativt studium af den
nordiska medeltiden, hvilket för vetenskapen säkert skulle blifva
fruktbringande. Likheter finnas på många punkter men äfven
olikheter.
Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
