Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han ånyo upplefde något förflutet, endast
upp-flyttadt i en högre sfer. Han återfann de stora,
mörka ögonen med deras oskyldigt frågande blick,
det veka, känsliga draget kring munnen, sväfvande
mellan gråt och löje, hårets mjuka fall öfver den
klara pannan, stämmans vackra, flyktiga skiftningar,
allt det som tjusat honom hos barnet, hvilket en
gång smög sin kalla hand i hans; han återfann
allt detta, men det var på samma gång nytt,
underbart och märkvärdigt. Den egendomliga
fränd-skap, som finnes mellan det späda barnet och den
späda kvinnan, fängslade honom med en trollmakt,
i hvilken gammalt och nytt smält samman till en
gåtfull förening.
Och farbror Agathon togs åter till nåder, fick
åter vänliga ord och vänliga blickar, hugnades
med småleenden, ja, äfven någon gång med en
dotterlig smekning. Det var en underton af
hyllning i hans farbroderliga ton, en skiftning af
ridderlighet i hans faderliga sätt, en stilla glöd af
beundran i hans trofasta blick, som smekte det
unga sinnet med en svag doft af rökelse, och som
hon kände sig hågad att belöna en och annan
gång.
Det var en lycklig tid. Farbror Agathon
suddade icke mera om nätterna, utan gick direkt hem
från varietén, för att spela unga melodier på sin
gamla fiol, innan han somnade in till underliga
drömmar. Aldrig i sitt lif hade han drömt så
underligt, men aldrig mindes han sina drömmar
då han vaknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
