Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag kände mig tili mods som en brottsling och
kom alldeles af mig i mitt resonnemang.
»Och från och med denna stund var jag en
fallen hjälte. En vals hade upphöjt mig, en pris
snus störtade mig. Jag märkte nog, hur hon
gjorde förtviflade ansträngningar att lappa i hop
bitarna af sin fallna idol, men det gick icke,
charmen var borta, hon ’trodde icke längre på mig.
»Och, uppriktigt sagdt, var jag ganska nöjd
att resa snart därefter, ty äfven för mig var
charmen af min vistelse där försvunnen.»
Han tystnade.
»Nå, har du aldrig talt med henne om det
där, sedan?» fragade jag efter en stund.
»Aldrig!» svarade han med eftertryck. »Så
det mest komiska i hela historien är, att den icke
alls är fotad på någon visshet, — alltihop är endast
gissningar, förmodanden, och kan blott och bart
vara en inbillning af mig. Men det är på samma
gång det som ger minnet dess behag för mig, och
Jag skulle icke vilja hafva visshet, om jag äfven
kunde få det. Det är ett af dessa intryck i lifvet,
som icke tåla vid att ’tagas på’, om de icke skola
förlora sin karakter och sin tjusning, hvilken just
består däri att de hvarken äro det ena eller det
andra, hvarken dröm eller verklighet, utan
sväf-vande på den hårfma gränsen mellan båda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
