Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bara på det sätt, hvarpå han springer genom en
gården tillhörande åker och en främmande; han
springer nog lika gärna genom båda, men i förra
fallet springer han med godt samvete, i det senare
med dåligt, och det syns tydligt på honom.
Sommargäster på gården betraktar han, om icke fullt
som främlingar, dock som obehöriga, och alt han
icke är enväldig herre öfver deras sopbacke och
har full rätt att gräfva i deras trädgård, är en
sak som han icke förstår. Vandrare väcka hans
misshag, åkande hans vrede och ridande hans
ursinne. I det stora hela kan man säga, att han
är en egendomlig blandning af gårdvar och
vaga-bond, eller rättare, han för ett egendomligt
vaga-bondlif inom gårdens fasta område.
Med tungan hängande ut ur munnen kommer
han bort ifrån ängarna, där han ett ögonblick
inspekterat slåttern, hoppar öfver ett par gärdsgårdar,
— han går hellre öfver gärdesgårdar än genom
grindar, — får syn på mig, skäller ett par gånger
men ignorerar mig därefter, sätter sig ett ögonblick
och kliar sig med ena baktassen bakom örat, rusar
upp igen och skrämmer i förbifarten upp hönsen,
som legat och tagit sandbad under en
krusbärsbuske, luktar upp åt förstugutrappan, sätter sig
igen och biter sig i ryggen, anser sig hafva
konstaterat att allt slår rätt till och kommer att tänka
på sopbacken, styr kosan ditåt, påminner sig åter
min ringa person och sänder mig i förbifarten el t
afskedsskall, samt försvinner slutligen bakom en
gärdesgård. På detta sält är det han vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
