Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bred Rubensk brunett, Fredmans Movitz’ och
Mollbergs gudinna, Ulla från Pafos. Å andra sidan
den unge prästsonen, redan världsberömd, ensam
vandrande ut i den svala vårmorgonen på sin
upptäcktsfärd i Floras rike, med hufvudet fullt af
nya tankar, med mikroskopet i sin ränsel och
handbössan öfver skuldran. Hvilka kontraster, och
hur frestande att sammanföra dem, att tolka dem
som skilda skott på en och samma stam.
Sambandet fanns just i detta svenska lynne, hvarom
ofvan talats, men som hos Linné ännu bar
prägeln af storhetstidens tukt och allvar och af
bondeättens klara, friska åskådning, medan det hos
Bellman präglades af den gustavianska tidens
epi-kureism och medelklassens halfbildning. Det fanns
vidare, och det var Levertins geniala fynd, i den
lyriska begåfningen, parad med en
systematiserande kraft, som hos Bellman tar sig uttryck i
det den tiden absolut originella sammansmältandet
af de lyriska dikterna till en enhetlig organism, en
världsbild i smått, och som gjorde Linné till den
store samfundsdanaren inom växtriket.
Uppfattningen af Linné såsom diktare och en diktare
»i okonstlad och omedelbar hänryckning inför
naturen, i naturbeskrifningens friskhet och flykt
jämförlig med Bellman» kommer hos Levertin till orda
redan så tidigt som 1896, i essaysamlingen: »Från
Gustaf III: s dagar».
Men det fanns äfven andra drag i Linnés
gestalt som starkt fängslade Levertin. Så den
religiösa innerligheten, den luteranismens svenska
ande, som genomsyrat hela hans världsåskådning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
