Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna enastående vackra äktenskapssaga, ty som
en sådan klingar den nästah för våra vid
missljud vana och därför — tyvärr — äfven misstrogna
öron.
Å andra sidan framställer hon honom, som
ännu i sin sena ålderdom såg »kärleken som
lifvets högsta vinning» men för hvilken de kvinnor
han älskat endast blefve episoder, begränsande
och fyllande hans lif så länge känslan var frisk
och stark och därför fruktbärande, men utan
tvekan och utan ånger öfvergifna, så snart
förhållandet till dem icke längre var produktivt. Hur
fri Ellen Key på djupet är från allt teoretiserande,
hur ödmjukt och förtroendefullt hon hänger sig
åt lifvet i alla dess växlande former, blott dessa
äro naturliga, ursprungliga och sköna, det visar
hon bäst därigenom att hon med samma entusiasm
skildrar detta Goethes segertåg öfver »krossade»
om ock sedermera skapligt hoplappade
kvinnohjärtan, som hon skildrar makarna Brownings
genom den mest absoluta hängifvenhet vunna
kärlekslycka. Det är sant, hon synes icke riktigt
vara på det klara med, huruvida hennes hjälte
härvidlag endast följde sin egen oförytterliga
naturs kraf eller om han till en viss grad fogade
sig efter gynnsamma eller vidriga omständigheter,
liksom vi andra dödliga; hon synes anse att han
i den sköna skådespelerskan Corona Schroeter
skulle kunnat finna sin enda och stora, hela lifvet
utfyllande kärlek, och hon ägnar en suck åt att
han lät detta tillfälle gå sig ur händerna. Jag
får erkänna att denna suck något förbryllat mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
