Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan har han varit i alla tider, sådan är
han ännu; visorna hafva i hundratal flutit ur
hans penna, »som bäcken ibland stenar, han
sjunger där han går», och klangen är så äkta, att
publiken ovillkorligen lyssnar, uppfriskad och
leende. Med sina brister — som i väsentlig mån
äro improvisatörens — är han en född sångare,
och på sitt bekymmerslösa, slösande sätt har han väl
förvaltat sina pund. Femtioåringens dikter äro icke
mindre friska än tjuguåringens, och särskildt på
ett område har hans sång fördjupats och förfinats,
tills den nått ett personligt mästerskap. Det är
på skärgårdsdiktens. Här har slitningen gjort
instrumentets ton mjukare, renare och själfullare än
förr. Den lilla afdelning, som bär titeln »Från
solskenets ö», betecknar utan tvifvel samlingens
höjdpunkt: här finnas så helgjutna, så melodiösa
och så målande dikter som exempelvis
»Julimorgon» och »En visa i Juli», fullmogna frukter
af många somrars intima samvaro med vår
ostkusts holmar, skär och fjärdar. Hvilken
skärgårdsbo känner icke denna morgon?
Fjärden legat hela tiden
som en våd af ljusblått siden,
vattrad af en vind ibland.
Men nu kommer morgonbrisen,
sliter som i trasor disen,
lägrad nyss i hafvets band.
Ute längst, där hafvet glimmar,
stenkolsröken himlen strimmar
från en ångare som styr
med en säker lots vid ratten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
