Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det centrala är dock skildringen af
massan själf, i några i hög grad liffulla och
åskådliga scener från folkets hus, den egensinniga,
oresonliga, tyranniska massan, nästan elementär i sina
lidelser, imponerande genom sin samlade kraft,
grotesk i sin inskränkthet, fruktansvärd i sitt
förakt för allt som icke tjänar dess närliggande,
påtagliga intressen, det stora råmaterialet, hvaraf
framtidens kultur skall formas, men som nu i sin
frammarsch trampar hårdt, skonslöst, ofta
orättfärdigt. Det patos, som bär dessa skildringar är
alltigenom äkta, sammanväfdt af hat och kärlek,
af drömmarens sympati, af handlingsmänniskans
vrede öfver det motspänstiga materialet, af ljus
och skuggor, och förlänar den stundom något för
journalistiskt verklighetsbundna romanen en
stegring till verklig episk bredd och storhet.
Jag sade att konflikten i det drama, som
utspelas, är af allmänmänsklig art och visar ut öfver
de tillfälliga intressena. 1 själfva verket ligger i
Halls öde förborgadt reaktionärens, affällingens
och öfverlöparens drama, och skildringen kunde
utan brott mot den psykologiska konsekvensen löpt
ut i ett bittert och skärande sorgespel. I Wides,
socialistpoetens, gestalt har författaren äfven rört
vid dessa möjligheter. Men hans optimism leder
honom till en ljusare afslutning. Fri från trycket
andas Hall åter ut, och då »hör han åter bruset
i det stora folkträdet, på afstånd susande som
en vänlig hviskning, en lågmäld sång om drömmar
och minnen och förhoppningar, som fallit till
jorden och kanske skulle gro och slå rot till bättre träd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
