Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare. Här är det folksägnen själf, som, enhetlig
och dock tusenstämmig, talar genom hans mun.
Det är då icke underligt att han brister i
den konstnärliga utformningen. Det digra verket
bär med sig något af den kulturens formlöshet,
ofärdighet och vardande som det skildrar, det är
oredigt och slingrande i sitt lopp som en af de
norrländska älfvarna i sin upprinnelse, det för med
sig kärnvirke och värdelöst bråte i brokig
blandning. Kompositionen är i högsta grad virrig, så
vida man nu kan tala om någon komposition alls.
Stoffet är hämtadt från skilda sägengrupper, men
icke samarbetadt; däraf ständiga upprepningar,
omkastningar i tidsföljden, ett oafbrutet gifvande
och återtagande. Detta är dock icke den största
konstnärliga bristen, den består i oförmågan att
hålla den fantastiska sagoväfnaden och det reella
stoffet åtskils — eller sammanföra dem till en
enhet. Ena ögonblicket talar sagan, andra
ögonblicket talar dokumentet, ena ögonblicket är det
fantasiens värld, andra ögonblicket den nyktra
verkligheten som vänder den belysta sidan mot
oss. Dessa ständiga omkastningar, detta vacklande
mellan två väsentligt skilda ståndpunkter förvirra
läsaren och göra själfva bilderna otydliga. •
Människogestalterna bli på så sätt konglomerat, icke
organiska väsenden. Gången är, i stort sedt,
från det fantastiska till det reella, från sägen till
historia, men denna gång betyder äfven ett
sänkande af diktningens kraft och ursprunglighet, af
fabuleringens intresse. Från sällsamma och
gripande fjäll- och skogssyner hamna vi slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
