Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupast därinne i hans ensamma, grubblande
sinne — likgiltighet, tror han ännu på sanningen
af sin mandoms stolta sats, att hvad som gör
ett verk stort är icke dess följder, utan den
personliga innebörden däri och har han efter ett lifs
oaflåtliga kamp för att vara sig själf vunnit den
bittra segern: att kunna vara sig själf nog?
Ingen vet det mer än han själf, ty ingen mer
än han kan väga hvad han vunnit och förlorat
mot hvad han velat och syftat till. Men hvad
vi denna dag vilja och kunna säga honom, det
är hvad hans verk varit för oss, och hvad de ännu
äro, och då vi nu bringa honom vår hyllning är
det icke blott en plikt mot honom utan äfven mot
oss själfva vi fylla, gifva vi en gärd åt allt det af
tankefrihet, sanningssökande och idealitet i vårt
eget lif, som är oupplösligt förenadt med hans
namn och hans gärning. Och från intet håll kan
den hyllningen komma varmare och uppriktigare
än från den generation, som jag tillhör, den
generation, hvars ungdom sammanföll med hans egen
mandom, då hans vilja klarast och skarpast såg
sitt mål, då han diktade sina starkaste dikter och
tänkte sina djupaste tankar.
För de äldre var han, länge åtminstone,
bild-stormaren och upprorsmannen, omstörtaren, som
ref ner deras ideal, skakade på deras trossatser,
störde deras hemfrid och tankefrid; broarna bakom
dem ref han ner och den väg han visade dem var
brant och mödosam och förde till nya utsikter,
som de icke kände och icke älskade. För den
yngre generationen, den som nu växer upp, är
14. — Ett decennium. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
