Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke spelat ut sin roll. Hvad jag här skulle vilja
är endast att gifva en antydan om de yttre
förhållanden under hvilka det förgångna seklets konst
lefvat, dess lifsvillkor i samhället, de förändringar,
som i detta afseende under tidernas lopp inträffat,
samt hvad man för framtiden kan hafva att vänta
och hoppas.
I stort sedt hafva dessa förhållanden icke varit
gynnsamma för utvecklingen af en stark och
lifs-duglig konst, och att den det oaktadt kunnat gifva
så vackra skördar, det talar godt för dess egen
inneboende lifskraft. Hvad den saknat, det har
varit ändamål, gifna och bestämda ändamål, och
om konsten gäller det utan all bimening att:
ändamålet helgar medlen. Under alla stora
konstepoker har konsten tjänat bestämda syften, haft
en plats i samhället att fylla, och däraf har den
fått sin karaktär och sin vederhäftighet. Den har
fyllt ett behof hos människorna, religiöst,
samhälleligt eller personligt, och den har däraf fått sin
innerliga, monumentala eller intima prägel. Men
vår tids konst har i stort sedt varit en konst för
utställningar, det är det moderna
utställnings-väsendet som satt sin prägel på densamma. Det
är här vi hafva att söka den innersta orsaken till
dess brister, för hvilka icke ens dess varmaste
anhängare behöfva blunda; det är
utställnings-väseijdet som förorsakat den massproduktion, den
dilettantism eller det effektsökeri, som frodats
rundt omkring den äkta konstutöfningen och, låt
vara för tillfället, stundom alldeles växt öfver denna.
Det mesta af all denna oerhörda mängd väf, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
