Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl lX-monument, som ännu endast förefinnes
som skiss, men som i sin djärfva och liffulla
rörelse ger löfte om en ypperlig karaktäristik, och
visar, hur konstnären alltjämt är stadd i stark
utveckling.
Ur alla dessa verk talar emot oss, i rika
skiftningar från lek till allvar, i djärfhet och
behag, ett lynne som jag skulle vilja kalla för svenskt
gosselynne. Och personligen äger han det ännu
nästan oförvanskadt af lifvet, den värmländske
mästaren, som nu efter många vandringsår byggt
sitt eget bo högt uppe på Söder, ett litet hus
med stora atelierer. Sådan är han själf,
anspråkslös för sin person, men med stora fordringar för
sin konst. Då jag nu, för denna uppsats skull,
sökt skaffa mig en samlad öfverblick öfver hans
verk, har jag, med alltjämt växande respekt och
beundran, funnit mig gå från mästerverk till
mästerverk, så vidt det är konceptionens klarhet,
uppfattningens styrka och arbetets fulländning som
skapa mästerverk. Och när jag nu tänker mig
honom, femtioåringen, i sin verksamhet däruppe
på Söder, ville jag helst tänka mig honom såsom
en de gamla tidernas mästare, omgifven af lärlingar,
som arbetade för honom och lärde af honom, och
som af anden och handtverket i hans konst fingo
sina första grundläggande intryck. Lärlingar, som
en gång som konstnärer kunde fullfölja hans
traditioner. Ty så länge dessa traditioner voro
lefvande bland oss och höllos i ära, vore det väl
beställdt med vår bildhuggarekonst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
