Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke heller något verkligt, äkta konstsinne, de yttre
åthäfvorna må för öfrigt vara aldrig så väl
härmade.
I ett af utlandets stora kulturcentra skulle en
utställning sådan som denna väcka ett mycket stort
uppseende och man skulle färdas långa vägar för
att få se den. Här kommer den att lefva sitt korta
lif mera obemärkt. Vi skola icke sörja däröfver,
om vi blott själfva förstå att taga vara på den
glädje, den bjuder oss för öga och sinne. Att alla
stockholmare måste se den — ja, därpå kan man
ju icke tvifla. När ett stycke sådant som »Gamla
Heidelberg» gifves, lär man slutligen komma ända
längst bort från Södermalm, Kungsholmen och
Norrmalm för att se det. Och detta är för mer än
gamla Heidelberg. Men det borde icke vara nog
därmed. Stockholm är endast hufvudstaden i ett
stort och, äfven för dess invånare, ganska okändt
land, och det är detta land som här, i denna konst,
förhärligas, hvarom det diktas i form och färg,
med vördnad och kärlek, en på samma gång trofast
och frigjord fantasi. Den som kommer hit utan
fördomar skall gå härifrån med bättre kunskap om
sitt land än förr, kanske äfven lära sig att se på
det med friskare och kärleksfullare blickar än förr.
Intet vore naturligare än att man vallfärdade ganska
långa vägar för att stifta bekantskap med en af
vår samtida, nationella kulturs yppersta skatter,
en af dem som mest odeladt skall lända oss till
heder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
