Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDVARD MUNCH
85
de modernt-erotiska problemen och med den
likaledes moderna lifsångesten. Han har där funnit
köpare — en privatsamling i Lubeck lär äga honom
synnerligen väl representerad — och
kommentatorer, som om honom skrifvit entusiastiska och
mycket svårlästa afhandlingar. Hos den större
publiken har han visserligen icke slagit igenom,
och den dagliga kritiken uttalar sig om honom
ungefär på samma sätt som en svensk konstkritiker
i ett par konstbref från utlandet, som i dessa dagar
stått införda i en Stockholmstidning. Omdömena
äro icke mycket smickrande, men komma
säkerligen en gång mest att genera — domaren.
Det var därför med ganska stor spänning jag
motsåg utställningen hos Schulte. Dess bättre
visade det sig att de missmodiga vännerna och de
dåliga kritikerna hade lika orätt. Den ett
tjugutal taflor omfattande utställningen, långt ifrån att
tyda på någon nedåtgång, utvisade en fullt
konsekvent på samma gång som ytterst djärf och
hänsynslös utveckling af tidigare syften och
sträfvan-den och ställer, enligt min uppfattning, Edvard
Munch i främsta ledet af samtidens konstnärer. Så
fjärran som hans konst går från allfarvägen, så
utmanande som den trampar det konventionella
skönmåleriet på liktorna, måste den såra, stöta,
ja till och med plåga den som oförberedd blir
ställd inför den. Lätt tillgänglig är den icke och
det vore meningslöst att tro att den nu vid sitt
framträdande kunde blifva populär. Men åt den
ger den ett rikt utbyte, som älskar att af konst
mottaga starkare sensationer än hvardagens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
