Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDVARD MUNCH
91
konst. Vi kunna hos honom icke tala om
komposition i meningen af något under utarbetandet
vunnet. Kompositionen är redan fulländad i hans
fantasi, så snart denna bemäktigat sig föremålet.
Hvad han ser med en clairvoyance, som man endast
återfinner hos de allra största konstnärer, är ett
helt, utbrutet ur naturen och sammanfattande den:
människan i sin kroppsliga och andliga helhet,
landskapet i sin förening af bestående formation
och ögonblicklig stämning, människa och landskap
såsom det synliga uttrycket för kraft, psykisk eller
fysisk lidelse. Och denna helhet är det han målar.
Stoffet målar han endast så vidt det uttrycker
helheten, aldrig — åtminstone på sitt nuvarande
stadium — såsom något i och för sig bestående,
själftillräckligt, i konsten berättigadt.
Detta är det psykologiska underlaget i Munchs
konst. Uttryckt i form och färg blir det genom
sökande efter högsta möjliga enkelhet och
intensitet en art af dekorativ målning, där det dekorativa
dock alltid sammanfaller med det expressiva. Ett
liknande syfte och en besläktad uppfattning finner
man hos Gauguin, hos Willumsen, för att endast
nämna ett par af de mest utpräglade
representanterna. Hos oss har Eugen Janson företrädt
liknande sträfvanden. Då Josephson målade
»Näcken», var han inne på samma väg;
Sager-Nelson gick den under sin korta, genialiskt
föregripande bana. Det är endast ett nytt
utvecklingsled i den strid mot akademismen som fortgått
alltsedan midten af förra århundradet, och som
innebär en genomgående förnyelse af hela vår konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
