Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta sammanhänger med hans konsts dekorativa
syfte och läggning. Utprägladt dekorativa talanger
äro vanligen mångfrestare, hafva ett behof af att
uttrycka sig i skilda material, medan däremot hvad
jag skulle vilja kalla bildkonstnärer — bildmålare
och bildhuggare — kunna känna sin frihet
obegränsad inom ett och samma material. Vi finna
samma förhållande med några konstnärer i vårt
land, exempelvis Acke, som har flera
beröringspunkter med Willumsen, och Fjaestad. Willumsens
målningar göra stundom intryck af kartonger för
väfnader — en sådan som »Jotunheim» är det
säkerligen; man kommer äfven att tänka på
trämosaik, i det hans färger äga något af träfärgernas
klarhet och genomskinlighet. När han därför i en
duk sådan som »En bergbestigerska» söker
åstadkomma en monumental målning i traditionell
mening, förlorar han mycket af sin egenart och sin
personliga charme, verkar — mirabile dictu —
nästan akademisk. Den oförnekliga storheten och
friskheten i konceptionen har icke gått oskadd ut
ur den tunga och kompakta måleriska
behandlingen. Det beror väl äfven på att han är vida
större som tecknare än som kolorist. En så
grandiost tänkt och genomförd tafla som »Efter
stormen», med sin enkla och mäktiga skildring af
elementernas lif, blir svårnjutbar genom den ilsket
gröna koloriten. Betydligast af dessa större verk
synes mig den storslagna syntes af alpvärlden, som
han kallar »Berg under söderns sol», ett väldigt
tvärsnitt af en bergskedja, med snötopparna
skimrande i höjden, djupt, djupt därunder den lilla sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
