Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undantag när icke står i nivå med den europeiska
konsten.
Hvad som först och främst slår en vid ett
besök uppe på utställningen, är den dominerande
roll som färgen numera spelar inom de grafiska
konsterna. Den, som väntar sig en monoton
utställning i svart och hvitt, bedrar sig storligen; de
rena svartkonstbladen befinna sig i afgörande
minoritet; på flertalet etsningar ingår färgen som ett
komplement, i allmänhet diskret hållen, mera
antydande än betonande, på litografierna däremot
härskar den oinskränkt. Denna konstart, länge
skjuten i bakgrunden och missaktad af
konstnärerna, har å de senaste åren omfattats och
ut-öfvats med ett alltjämt växande intresse och med
resultat som äldre tiders litografer säkerligen aldrig
drömt om. Lunois’ scener från spanska
tjurfäktningar äro fyllda af ett solljus och en färgprakt
som icke gärna kunna öfverträffas af en oljemålning,
och i några landskapsbilder hafva Paul Signac,
Luce och Leon Fauche på litografien tillämpat
poin-tilisternas teknik och visat sig kunna uppnå fullt
motsvarande resultat af intensiv ljusverkan. Hvad
som med etsning i färger kan åstadkommas visar
kanske bäst ett par gravyrer af Bertrand efter
Watteaus Inskeppningen till Cythere och Sällskap
i en park. Originalens utsökta färg ha#r här
åter-gifvits på ett mästerligt sätt, kanske en smula
förtunnad och kallnad på det större bladet, men på
det mindre bladet: Sällskap i en park, med
betagande djup och värme. I rent teknisk fulländning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
