Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillämpa på de föreliggande praktiska behofven,
när tiden kom. Hvarför göras intet i den vägen
i Stockholm? Vi hafva nyligen sett en dylik täflan
anordnad i Göteborg med ett för våra förhållanden
mycket godt resultat; äfven i andra af våra
landsortsstäder arbetas i samma riktning. Skall
hufvudstaden icke ens kunna gå jämsides med de
främsta, om den icke dristar sig att gå i spetsen?
Skall den alltjämt ligga sofvande på sitt
rektangulärsystem, sina Vasastads- och
Östermalms-lagrar?
Men för att återgå till begynnelsen och det
egentliga ämnet för denna artikel: under tiden
har byggnadsverksamheten samlat sig till stadens
centralare delar; det är det gamla, för oss alla
välkända och förtrogna Stockholm, som nu, för hvar
dag som går, byter skepnad och karaktär. Hvilka
förändringar ha icke på det senaste femtalet år
försiggått här, i själfva stadens hjärta, omkring dess
lifvande, brusande pulsåder, Norrström! Slottet har
blifvit restaureradt, själfva strömmen ohjälpligen
vandaliserad med riksbyggnaderna på
Helgeandsholmen, Bondeska palatset rifvet och ersatt med
ett nytt, i dagarna till det yttre färdigt affärs- och
bostadspalats, den nya operabyggnaden några år
gammal, svart i hyn men icke vackrare för det.
Man erfar just ingen ögats och sinnets glädje vid
åskådandet af allt detta. Man minnes gångna
sommaraftnars gyllene, underbara ljus öfver
slotts-fasaden, och man frågar sig med häpnad hur det
är möjligt att Tessins mästerverk kan synas fult,
stelt och dödt, några rader fönster urklippta ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
