Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudsakligen omkring ingången och för öfrigt
på ungefärlig manshöjd, och det är till sin karaktär
väsentligen ytdekoration, ligger smyckande utanpå
formen. Det är icke formen själf, som växer ut
till ornament.
I posthuset framträda, som sagdt, dessa drag
med påfallande skärpa, och det är i väsentlig mån
på den konsekvens, hvarmed de blifvit fasthållna,
som byggnadens originalitet beror. Fast och
sluten, med en viss massiv tyngd, en monumental
kompakthet och orubblighet gör sig byggnadens
helhetsmassa gällande. Konstnären har med säker
blick format den för sin plats. Den står icke fri,
ingår som kvarter i en liflig trafikled, något som
för öfrigt här stämmer med dess praktiska
ändamål. Detta är på ett förträffligt sätt markeradt
i det konstruktiva. Med sin klara, lugna fasadyta,
där intet springer fram och pockar på
uppmärksamheten, hvars monumentalitet beror på
fördelningen af mur och ljusöppningar, på våningarnas
rytmiska förhållande, på det ypperliga
tillgodogörandet af materialens egenskaper, bryter den
sig icke ut ur gatulinjen, utan håller sig på sin
plats och tillvaratar till det yttersta det tillmätta
utrymmet. Men på samma gång är dess afskildhet
och enhetlighet ytterst starkt betonad, och den
löper ingen risk att sammanblandas med
omgif-ningen. Bottenvåningens breda, arkadliknande
ljusöppningar, som så tryggt och säkert bära de
öfver-liggande murmassorna, midteltornet, som reser sig
upp, äfven i sin uppåtsträfvande rörelse bevarande
något af byggnadens tyngd och massivitet, angifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
