Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alldeles oberättigadt att tillskrifva sådana
olyckshändelser en smula bristande moderskärlek.
Är månne ett sådant öde tillämnadt den fråga,
med hvilken jag här ämnar sysselsätta mig:
restau-reringsfrågan? Det synes nästan så. Den
behandling, som hittills kommit frågan till del, är
icke uppmuntrande. En kort rekapitulation af det
viktiga ärendets historia till dato torde vara
upplysande nog.
Sedan frågan några år dryftats enskildt och
offentligt inom konstnärliga och vetenskapliga
kretsar samt inom pressen, inlämade arkitekten
Ferdinand Boberg, en af de ifrigaste
opponenterna mot det florerande restaureringsväsendet, i
november 1900 en skrifvelse till Akademien för de
fria konsterna, i hvilken han yrkade på akademiens
ingripande genom en hemställan till k. m:t om
skärpta lagbestämmelser m. m. Denna skrifvelse
föranledde tillsättandet af en kommité för frågans
behandling, hvarefter följde ett års hvila, stillhet
och begrundan. I november 1901 inlämnades så
till akademien tvenne skrifvelser, den ena
undertecknad af ett flertal vetenskapsmän occh
skriftställare, den andra af en grupp konstnärer, i hvilka
uttalades ett instämmande i den Bobergska
motionens syfte och motivering. Behandlingen inom
akademien fick nu raskare fart occh i mars 1902
var denna färdig med en underdånig skrifvelse till
k. m: t, i hvilken med en utförlig och välgrundad
motivering samt med jämförande öfversikt öfver
motsvarande företeelser inom de stora
kulturländerna framställdes en del önskemål i den Bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
