Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och det är hufvudsakligen i utförandet af de
dekorativa detaljerna som det rent estetiska
intresset och därmed renässansens formval och
formuppfattning tar sig uttryck. Det yttre är
fästnings-artadt; periodens hufvudverk, de från medeltiden
härstammande men nu i väsentlig mån ombyggda
slotten i Stockholm, Borgholm, Kalmar, Leckö,
Örebro äfvensom nybyggnaderna Gripsholm,
slotten i Vadstena och Uppsala, tjänade ju äfven det
dubbla syftet af fästningar och konungaboningar.
Någon skarpt utpräglad nationell egendomlighet
framträder, som naturligt är, ännu icke — endast
i valet mellan de gifna möjligheterna, i
föredragandet af den ena eller den andra redan
förekommande formen, kommer en viss nationell
konstkänsla omedvetet till uttryck.
Den yngre Vasaperiodens arkitektur utmärkes
af att adeln, de höga riksherrarna, alltmera
öfver-taga den ledande rollen som byggherrar.
Arkitekturen förlorar sin prägel af hofkonst, får en mer
aristokratisk-borgerlig karaktär. Rent tekniskt
skiljer sig denna period från den föregående
därigenom att sinnet för helhetsverkan, för
planmässighet och regelbundenhet i anläggningen alltmera
utbildas, medan däremot det dekorativa sinnet,
omsorgen om och känslan för detaljerna försvagas.
Den klassiska senrenässansen och barocken,
sådana de framträdde i Italien, börja göra sig
gällande bredvid den alltjämt fortlefvande
holländsktyska riktningen. Hufvudverken från denna tid äro
de stora adelsslotten Tidö, Jakobsdal, Vibyholm,
Tynnelsö, en del slott i Skåne m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
