Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hvilken. ideell hänsynslöshet det fordras
för att bryta med — icke så mycket ett
föreställningssätt som en invand arbetsmetod, därpå
lämnar författaren själf ett egendomligt och
öfver-raskande bevis i ett något senare, år 1893, hållet
försvar för den då pågående restaureringen af
Gripsholms slott. Det är fåfängt och gagnlöst att
försöka sammanjämka de skiljaktigheter i
uppfattningen som i dessa båda föredrag göra sig
gällande. Författaren har i det senare, till förmån
för ett enstaka fall, sökt tumma på de principer,
som han i det föregående uttalat; han har icke
lyckats, dess bättre; det förra vederlägger på ett
glänsande sätt det senare. Man observere
exempelvis, hur oförenligt författarens försvar för
särskiljandet och begränsandet af de olika
kulturperioder, som gjort sin insats i slottets historia,
till bestämda områden är med andan och
meningen, ja med de klart formulerande satserna i
»Stilenlighetens faror». Jag drar icke ett
ögonblick författarens goda tro i tvifvelsmål; jag känner
blott att han i den ena uppsatsen stått fri, i den
andra varit bunden och äfven bundit sig själf.
Hvilka banden varit kan man nog förstå. Det har
varit fasthållandet vid långt tidigare uttalanden
om önskvärdheten af slottets vidmakthållande och
iståndsättande, det har varit praktiska hänsyn, det
har slutligen varit behofvet att taga afstånd från
en del uttalanden i en annan skrift: Heidenstams
»Modern barbarism», som irriterat hans
fack-mannakänslor — alltnog, på det ena stället talar
mannen, på det andra — den dock så ovanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
