Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rastlösa lifvet och modigt införlifvar med sig dess
kraf. Det är en bok, som i hög grad förtjänte
att öfversättas och göras tillgänglig för den svenska
allmänhet, som intresserar sig för dessa frågor.
I afvaktan därpå vill jag här försöka lämna en
kortfattad redogörelse för dess väsentliga
idéinnehåll.
Dessförinnan vill jag dock, likaså i största
korthet, gifva en skildring af författarens
verksamhet och söka karaktärisera hans konstnärskap,
till ledning för dem, som icke på förhand äro
bekanta därmed.
Van de Veide begynte som målare, i sin
tidigaste ungdom påverkad af Millet, sedan af
holländaren Van Gogh, af Seurat och pointillisterna.
Han var en af de radikalaste bland dessa, och
hans dukar, utställda på »de tjugos» utställning i
Bryssel, gjorde skandal med sin våldsamma
stilisering och sin ytterligt djärfva färgbehandling.
Redan här framträdde det dekorativa syftet som
det väsentligaste, och han öfvergaf också snart
måleriet för att ägna sig åt de dekorativa
konsterna. Vid denna tid, i början på
1890-talet, kom engelsmannen Cobden Sanderson,
som från att ha varit advokat ägnat sig åt
bok-bindaryrket — ett af de mest betydande namnen
inom den moderna engelska konstindustrien —
öfver till Bryssel för att hålla en serie föreläsningar
om den sociala konsten. Van de Veide blef en af
hans ifrigaste anhängare, och det var som lärjunge
till engelsmännen han nu kom till klarhet om sin
uppgift och sina syften. Det är dock att märka att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
