Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilden, och att hvarje motiv vare si g det passar
eller icke, barbariskt pressas in i denna senare.
Med plastik tänker sig den moderna människan
nästan endast fristående runda skulpturer, som
stå midt på en öppen plats. Dessa olyckliga
monument äro nästan det enda, hvarpå bildhuggaren
kan utöfva sin fantasi och då han icke vill offra
sin kanske för reliefen ägnade idé, kommer han
till en konstnärligt omöjlig form. Därtill kommer
att formen för en monumental uppgift ofta
före-skrifves af lekmän, de s. k. kommittéerna, under
det att konstnärens viktigaste arbete just skulle
vara förlagdt här. Ty det som alltid tillför konsten
nytt lif och fröjdar den, är den nya situationen.
Att förläna en gifven natursituation en konstnärlig
g’estalt för alltid till något nytt inom den
konstnärliga lagbundenheten.
Hans betraktelser öfver skulpturen utmynna
i en entusiastisk skildring af stenskulpturen,
gestaltens. direkta uthuggande ur blocket, såsom
den på samma gång grundläggande och högsta
formen, emedan här det ideella rummet redan
från början är gifvet i stenblocket.
Men jag får inskränka mig till dessa citat,
som jag hoppas i någon mån vittnat om arbetets
intresse och värde. Det kan ju synas, som om
Hildebrand ville binda den konstnärliga
verksamheten inom alltför stränga regler. Det beror då
på den utprägladt teoretiska läggningen af hans
verk. I realiteten är det endast mot den
di-lettantiska regellösheten han opponerar, aldrig mot
den konstnärliga individualitetens frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>