Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starkare accentuering af tonfallen bör icke kunna
bryta sönder den bild, hon velat gifva och som
så vidt man af en del repliker i stycket kan döma,
är den af författaren afsedda. Herr Hansson hade
gifvit en mycket god, alls icke öfverdrifven, men
dock af en egendomligt ohygglig stämning fylld
bild af läkaren-varulfven. Herr Palme uppbar den
ytterst fordrande och ansträngande hufvudrollen
med mera lyrisk värme än djup och undertryckt
lidelse, och det är nog icke så riktigt. Han lyckas
aldrig öfvertyga om sitt inre lidande, hela hans
temperament ligger däremot; bäst återgåfvos de
rent lyriska utbrotten af trots och patos.
Om själfva dramat har jag, då det utkom
i bokhandeln, utförligt yttrat mig. Det verkar helt
visst starkare vid läsningen än vid åskådandet å
scenen, dess dystra och sönderslitna fantastik tål
icke alltid vid den konkreta gestaltningen. Men
en del scener, särskildt mot slutet, äro starkt
gripande och ryckte äfven de från början reserverade
och undrande åskådarna med sig. Efter slutet
följde flera inropningar af de förnämsta
uppträdande, äfvensom starka rop på författaren, som
dock icke var å scenen närvarande.
En egendomlig, men intressant föreställning,
det var nog det hufvudintryck hvarmed flertalet
åskådare lämnade teatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>