Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en frändskap, en inre samhörighet mellan stoffet
och den fantasi som ombildat detsamma, hvilka
jag stundom saknar i de andra dramerna. Med
hvilken länge uppspard kraft, med hvilken
säkerhet i språnget, hvilken njutning öfver. att åter
känna sin egen styrka, griper icke fantasien sitt
ämne och fasthåller det sedan i en vild och
stormande brottning! Det är en kraft och en lidelse
i dessa gestalter och dessa scener, en skarp och
skärande motsättning af ljus och skuggor, en
mäktig åskådlighet i gestaltandet af pestens
skräckbilder, en förmåga att i några få samlade drag
gifva hela tidens tragiska och groteska, upprörda
och sönderslitna fysionomi, som äro
beundransvärda. Och hvad jag i främsta rummet beundrar
det är Strindbergs sätt att behandla massorna,
hans förmåga att ingjuta lif i detta »folk», hvars
uppgift på scenen annars vanligen inskränker sig
till att fylla den och med unison karaktärslöshet
ropa ja eller nej till dramats hjältar. Här är det
icke så, här är folket hufvudpersonen, den
ödesdigra makt, som ligger bakom det hela, som
kämpar och som lider, och af hvars omedvetna drifter
de enskildas öden skapas. Det är under bördan
af detta folks verop och förbannelser, som den
ädle men svage konung Magnus sviktar — det
är af dess vilddjursinstinkter en sådan man som
Knut Porse har skapats, det är om detta folk som
kampen står mellan alla de härsklystna viljorna i
kung Magnus hof, och med sin genialiska blick
för det väsentliga, hufvudgreppet har Strindberg
också låtit sina hjältar vara i ständig kontakt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
