Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utarbetad bild, så vidt möjligt närmad till det
tragiska, så väl i uppfattning som i detaljskildring
höjd öfver det i yttre mening hvardagliga. Ledan
och tröttheten betonades med en nästan
smärt-fylld patos, men det hysteriska känslolifvet hölls
alltid inom gränserna af de korrekta formerna;
hennes Hedda Gabler var en kvinna, hvars hela
uppgift reducerades till det: att skyla den
gränslösa inre tomheten med en vacker pose. Icke ens i
ensamheten glömde hon denna, den hade för henne
blifvit inbegreppet till och med af kärlekens
lockelse, af farans spänning, af dödens allvar. Och
det enda hon kräfver af den man, hvilken mer
än någon annan ingripit i hennes lif, och i hvars
närhet hon stundom erfarit en aning om lidelse,
blir till slut: den vackra posen. När hon icke
längre kan bibehålla den i lifvet, hyser hon icke
ett ögonblicks betänkande att drifva honom till
döden. För öfrigt hafva lifvet och döden ingen
mening för henne, hon har förlorat all förmåga
af värdesättning, och det kostar henne därför
ingen svår kamp att själf tillgripa de yttersta
medlen.
Så åtminstone tedde sig skådespelerskans
uppfattning af rollen för mig. Fullt klart framstod den
icke alltid, eller rättare, man sväfvade stundom
i någon ovisshet om hvad som var uppfattning
och hvad som var teknik. Rollen kan helt visst
spelas på annat vis, det tragiska i gestalten kan få
en bismak af det löjliga, och fråga är om man icke
så skulle komma författarens intentioner närmare.
Ty genom hela dramat går ju, fast mycket svagare,
14. — Ett decennium. ITT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
